Köra moped runt Fourni

När vi vaknade kände jag mig inte bra. Kanske en förkylning på gång. Jag brukar alltid gå till bagaren, men idag fick Camilla gå, jag var för trött. Att gå till bagaren är något jag verkligen gillar. Det är ynnest att gå ut tidigt och se byn eller staden sakta vakna till liv.

När Camilla gick ut i morse var byn tom på folk. Inte ens bagaren hade bakat klart och det fanns bara en sorts bröd att köpa. Nu gjorde inte det så mycket eftersom nästan allt bröd i Grekland smakar gott, så också detta.

Grekiskt bröd.

Rykande färskt Fourni-bröd. Räcker till fyra personer och kostar endast 9 kronor.

På tal om öppettider och småöar fick jag följande svar när jag frågade ägaren till internetcaféet vilka öppettider de hade. Han svarade långsamt och pausade ofta. Pauserna kan ni lägga till själva där ni tycker att de passar. - "Jag öppnar kanske vid elva, jag äter vid ett, eller möjligen två, sedan är jag här igen, jag brukar gå ifrån vid sextiden, stänga brukar jag göra elva på kvällen, eller tidigare, kan också vara lite senare, det beror på". Hade jag fått ett sådant svar hemma, med hemmahjärnan påkopplad, hade jag blivit galen, nu, med "vara-borta-länge-hjärnan" påkopplad, resulterade det bara i ett leende.

Vi hyrde som sagt mopeden på ett dygn och tankade full tank. Här skulle upptäckas. Tyvärr blåste det något förskräckligt. Enligt en fiskare vi pratade med blåste det 8 beufort, vilket är mellan 17 och 20 m/sek. Båtarna har stora problem sägs det. En stor färja skulle gå härifrån igår har fortfarande inte setts till. Men att köra moped på en liten när det blåser brukar inte vi ha några problem med, bara det är asfaltsvägar.

Vårt huvudmål för dagen var den fina byn Chrisomilia på norra Fourni. Där har vi varit förut, den gången åkte vi båt. Vi började med södra ön. Asfalt. Asfalt . Asfalt. Till och med till de minsta vikarna var vägarna asfalterade. Härligt. Vid den vackra badviken Petrokopio "hittade" vi ett sten- alternativt marmorbrott. Nedanför, nästan i vattnet, låg några kollonstenar och ett altarbord som förbryllade oss. Finns mig veterligen inte nämnt någonstans. Undrar vad det var?




När det började bli dags för lunch bestämde vi oss för att köra till Chrisomilia, en färd på cirka 16 kilometer. Ingenting. Vi stannade och tog några bilder över Fourni by.

Fourni. Thymena.

Vy över Fourni by. Grannön Thymena ligger mittemot. Att vinden är stark kanske syns.

Några hundra meter längre fram svänger vägen höger mot Chrisomilia. När vi kom fram såg vi till vår stora förvåning att asfalten var ett minne blott. Vi vägrade tro det. Varför asfaltera alla små vägar, men inte vägen till den näst största byn? Vi övervägde noga om vi skulle bryta mot vår regel att aldrig köra på grusvägar (regeln instiftade vi efter en vansinneskörning på Milos för några år sedan).

Vi ville verkligen till Chrisomilia. Båt var inte att tänka på. Vinden var för kraftig. Vi bestämde oss för att försöka, kanske blev det asfalt längre fram. Det var ett dumt beslut. Vägen blev sämre och sämre ju längre vi körde. Vinden tilltog. Dammet yrde. Körde stundtals med stängda ögon. Ett möte fick vi - sopbilen. Den kröp fram. Efter en halvtimme stannade vi. Ska vi fortsätta?

Det finns säkert en formel som säger hur långt man kan köra för att det ska kännas okej att vända, eller fortsätta. Vi kan inte den regeln. Så vi fortsatte. Vinden började bli otäck. Vissa kastvindar (fulla med damm förstås) var så starka att vi nästan körde omkull. Bara nästa krök också. Och nästa. Och nästa.

Moped. Fourni.

När vi kört i en dryg timme hamnade vi här.

Såg inte bra ut. Vi såg det som ett tecken och fattade äntligen ett bra beslut - att återvända. En dryg timme hem. Damm. Vind. Grus. Gupp. Armeringsjärn. Helt slut kom vi till sist fram till Kambi beach där vi tog ett välbehövligt dopp. Den två och en halv timme långa idiotresan satte sina spår i både kropp och själ Tänk om vi hade fortsatt? Vi hade kanske 6-7 kilometer kvar. Grusvägsregeln har vi tagit till nåder igen.

Vi åt en mycket sen lunch ovanför Kambi beach. Lämnade mopeden och åt sedan en sen middag åt vi på Nikos Taverna. Trötta i säng.

 « Föregående dagStartsidan | Nästa dag »


LÄS MER OM FOURNI

TIPS INFÖR RESAN

BOKA HOTELL & FÄRJA

MER INFO

Om Fourni »
E-guide om Fourni »
Byar »
Hotell »
Resa hit »
Sevärdheter »
Stränder »

Allmänna råd inför resan »
Boka hotell här »
Hyra bil och moped »
När är Grekland bäst »
Pengar under resan »
Resa till Grekland »
Öluffa i Grekland »

Booking.com »
Ferriesingreece.com »

Alla öar i Grekland »
Grekiska fastlandet »
Karta över Grekland »
Stränder i Grekland »
Vädret i Grekland »
Bilder från Grekland »
E-guider »





Startsida »

Forum »

Cookies »

E-guider »

Boka hotell »

Facebook »

Kalispera »

Picturesfromgreece »

© 1997-2017 Janne Eklund/Kalimera | Kalimera fyller 20 år 2017!