|
Kvällen innan vi lämnade Kastelorizo ringde jag återigen
till Ann-Kristin på Rhodos. Vi hade turen på vår
sida nu också, det fanns ett rum ledigt. Åkte kvällsfärja
till Rhodos, det tog en faslig tid, vi kom fram långt efter midnatt.
Släpade oss upp till Kristinas rum genom Rhodos gamla stad, det var
nästan bara vi ute. Häftigt att gå (släpa) omkring
i gränderna nattetid utan att möta andra människor. När
vi kom fram till pensionatet var det bara att öppna dörren (nyckeln
satt i) till vårt rum och slänga oss i sängen oss sova.
Utsiktsbilden är densamma som sist.
|
|