Resa till Rethymnon på Kreta - del 2

Tisdag den 30/9.
På förmiddagen gick vi in till stan igen. det var verkligen spännande med alla gamla gator och gränder. Vi lyckades gå vilse. Men jag hade en karta med mig, så när vi kom fram till en stor park lyckades jag orientera mig, så vi kunde gå hemåt igen.

På kvällen gick vi ner mot hamnen. Den restaurangen vi skulle till hette Helona. Den var den första innan hamnen. Bosse och Ritva hade varit där dagen innan och ätit vildget, vilket de rekommenderade till oss. Ja, jösses vad gott det var. Köttet var fantastiskt mört och serverades som nån slags gryta med pommes frites och ris och bakad potatis. Vi orkade inte äta upp allt, så mycket mat var det. Vi åt mest av köttet och den bakade potatisen. Först fick vi varsin ouzo på huset och så drack vi ett kretensiskt vin till maten. När vi ville betala fick vi in friska vindruvor, som blev en perfekt avslutning på middagen. Det satt också en kvinnlig pianist där och en sångerska, som underhöll gästerna med soft musik. Vi ville få fram en taxi, men gatorna var avstängda för kvällen, så vi fick trava iväg själva. Efter ett tag kom det en taxi bakom oss. Den stannade jag och chauffören körde oss tillhotellet för 3 €, vilket tydligen var gängse pris.

Onsdagen den 1/10.
På förmiddagen blev det vår vanliga stadsrunda igen. Vi kollade vad det skulle kosta att åka till Knossos med Apollo. Så småningom hamnade vi vid Helona, där vi åt get dagen innan. Bert behövde låna toan, så vi beställde bara en flaska vatten. Den behövde vi inte ens betala för. Vi kollade in och fick prislista och avgångar till piratbåtarna. Sen gick vi genom alla serveringarna vi den Venezianska hamnen. Jag tog ett par foton från andra sidan av hamnen. Så promenerade vi tillbaka på gatan med så många affärer. Vi hamnade hemma så småningom. Vi åt en omelett, som Bert hade lagat, som lunch och sen gick vi ner till poolen och solade. Det molnade till igen och det blev rätt kallt om rumpan i de blöta badkläderna, så vi gick upp på rummet och gjorde varsin cappuccino och satt sen på balkongen och läste och njöt. Nere hos Manolis beställde vi en omelett till Bert och en Kleftiko till mig. Kleftikon var en slags lammgryta paketerad i ett foliepaket med ost ovanpå. Den var förtjusande god. Vi gick och la oss tidigt igen och jag somnade gott. Då satt Bosse och Ritva och jojkade på sin balkong.

Torsdag den 2/10.
Klockan var 20 i 10 när vi gav oss iväg för att kolla in en marknad, som Apollo skrivit om. Den skulle hålla till vid Stadsparken. Som tur var gick vi på den högra sidan av strandpromenaden. Marknaden hittade vi nämligen där, vid den nya stora hamnen. Det var massvis med salustånd. Man sålde allt från ägg, levande kycklingar och kaniner till honung och massvis med grönsaker på matsidan. Vi köpte en donut, som vi delade på. Så fanns det en stor avdelning med tyger, gardiner och mängder av kläder. Det var mycket att se och trångt som bara den, så vi var glada när vi kom därifrån.

Då gick vi upp mot stan och stadsparken. Där gick vi in ett tag, köpte en flaska vatten och slog oss ner på ett par stolar. Det fanns mängder av höga träd i parken och nästan varenda gång stod det byster av bistra män. Eftersom texten till bysterna var skriven på grekiska, kunde vi inte läsa vad de var kända för. Men efter födelse och dödsår kunde man kanske räkna ut att de hade gjort sitt antingen under kampen mot turkarna eller första eller andra världskriget. Så travade vi hem genom bakgatorna till hotellet, där vi drack varsin cappuccino. Bert gick ner till poolen och la sig medan jag skrev. Det var rätt blåsigt och höga vågor, så det visades röd flagg vid stranden. Jag gick också ner till poolen och solade. Vi badade också naturligtvis. Jag simmade 10½ gång fram och tillbaka första gången, sen simmade jag 10 varv till. Vi blev liggande där rätt länge.

På kvällen hamnade vi på ett ställe inne i stan, där det låg flera restauranger i rad. Det låg på en gata som hette Titou Petichaki. Och krogen hette Symposium. Vi beställde Red mullet och vitt vin Chardonnais. Man fick två fiskar var. Vi trodde att det var en större fisk än det var. Vinet var jättegott, men fisken var lite för benig för vår smak. Den smakade gott men var jättejobbig att rensa.




Fredagen den 3/10.
Frukost på balkongen, läsning och en tupplur till i sängen. Sen skrev jag och vi drack kaffe. Det blev stranden direkt. Vinden hade mojnat och man hade firat grön flagg. Vi hyrde varsin stol med parasoll. Vi solade först ett tag och så gick vi i vattnet. Det kom fortfarande höga vågor med skum på topparna från och till, så man kunde inte simma. Det gick bara att följa med vattnet. Vi träffade en liten kille från Falkenberg, som tyckte att det var jätteroligt med vågorna. Så gick vi och la oss i solen igen och solade och läste om vartannat. Det kom en gubbe som sålde donuts. Vi tog varsin med vanilj. Dom kostade 4 € alltså nästan 40 kronor. Köp alltså inte av strandförsäljarna!

Vid 2.tiden gick vi upp och handlade på en supermarket: vatten, tomater, sardiner och yoghurt. Så gick vi hem och Bert gjorde en omelett med bacon och ost och tomater. När vi hade ätit så var jag så trött att jag inte orkade läsa en gång, så vi gick och la oss och sov middag. Jag märkte inte nåt speciellt meddetsamma, inte förrän jag vaknade efter kanske 20 minuter. Sängarna hade varit jättehårda, så jag hade fått tillbaka min ryggvärk på nätterna. Jag brukade vika och lägga överkasten, så jag kunde ligga på dem, men det gjorde ingen större nytta. Den här dagen hade jag glömt bort att ta överkasten från sängen, så städerskan hade tydligen förstått att jag behövde nåt mjukare att ligga på. Hon hade ordnat en skumgummimadrass ovanpå resåren. Jag hoppades ju att det skulle hjälpa och det gjorde det faktiskt.

Bert serverade kaffe på balkongen, där vi pratade lite med Bosse och Ritva. De hade varit på utflykt med en hyrd bil dagen före. Bosse hade sagt till Bert när jag duschade, att de skulle ner till Helona och äta på kvällen. När vi gick ut gick vi alltså raka vägen dit i förhoppning att få sällskap. Vi var ju naturligtvis alldeles för tidiga som vanligt. Det är få människor som tar sin middag klockan 7, men Bert var envis. Vi satte oss med en öl, som vi delade efter den obligatoriska ouzon. Vi beställde något, som kallades Kretas hemlighet. Det var en slags lammgryta, som smakade mycket gott. Vi bad att få slippa pommes frites och ris. Vi ville bara ha bakad potatis. (Vi delade en till lite senare). Vi märkte inte att Bosse och Ritva kom, förrän Bosse kom fram och klappade Bert på axeln. De satt vid ett annat bord och hade redan beställt mat, nån överraskning med biff. Då blev det alltså inte så att vi satt tillsammans. Efter maten beställde Bert en Gin o tonic och jag en kafé frappé. Notan gick på 48.60 €. Vi stod vi Bosses och Ritvas bord och småpratade lite, sen gick vi hemåt och tog en taxi sista biten. Vi kröp i säng ungefär klockan 10 och sov gott.

Lördagen den 4/10.
Frukost på balkongen. Havet var nästan spegelblankt och himlen molnfri. Den extra madrassen fungerade utmärkt för min rygg. Den här dagen gick vi raka vägen ner till poolen och solade och badade. Jag simmade flera gånger c:a 10 varv/gång. Vi stannade vid poolen i ungefär 3 timmar innan vi gick upp och åt en omelett till lunch. Bert serverade den med tonfisk till. Så satt vi kvar på balkongen och läste i våra spännande böcker. Bert: Det gåtfulla skrinet av Barbara Wood och jag: Citruslunden av Nomi Eve. Så vilade vi i sängen ett tag men lyckades inte somna.

På kvällen blev det dags att få lite under västen. Vi gick ner på Strandpromenaden och gick in mot stan, vände upp vid taxistationen och gick upp till P. Koundouriotou gatan till strax före stadsparken. Där någonstans träffade vi Bosse och Ritva och stod och pratade med dem ett tag. De berättade att det måste vara nån högtid på gång, för det stod massor av folk utanför kyrkan i närheten. Vi fortsatte vidare och det stod öppet in till en kyrka, troligtvis 4 Martyrers kyrka. Vi blev nyfikna och gick in och satte oss. Det var ett bröllop på gång, men vi förundrades över att folk stod och pratade högt och stökigt, trots att bröllopsceremonien var på gång. Ceremonien var tydligtvis i slutfasen för att folk var på väg ut. Vi satt på en bänk och lyssnade och kikade på de praktfulla målningarna och ikonerna. Alla väggar och hela taket var bemålat i strålande färger och i guld. När brudparet hade gått ut gick även vi. Vi satte oss på ett typiskt grekiskt café snett emot kyrkan och drack varsin öl. Brudparet och de närmaste, ett stort sällskap, fotograferades och videofilmades. Det stod fortfarande en massa folk utanför kyrkan. När brudparet hade åkt sin väg med tutande bilhorn, kom det ytterligare ett brudpar och de flesta som väntat utanför gick med in i kyrkan. Då fick vi alltså förklaringen till, varför det hade stått så många människor utanför kyrkan.

När vi hade druckit upp vår öl gick vi vidare ner för gränderna, som går ner mot hamnen. Vid Soulion gatan stod det en kille och visade oss in i en trädgårdsservering. Bert frågade om det fanns mosquitos där. Nej, absolut inte, för på gården växte det citronträd och den doften gillar inte mosquiterna. Det var nog rätt, för vi fick inga myggbett där. Restaurangen hette Flochiko. Vi beställde en mixed grilltallrik för 2 och Rosévin och vatten. Man kom in med en stor skärbräda dekorerad med ett jättestort salladshuvud. Det var knappt att man såg maten. Korv, lammkotlett, fläskkött och kycklingkött. Tillbehör pommes frites, apelsiner i skivor och rödbetor. Maten gjorde stor succé när den kom, inte bara vi, utan även 2 vid grannbordet, fotograferade den. Det var mycket men gott. Lammkotletten var det inte mycket med, nästan inget kött på. Som avsked bjöds på en nötkaka indränkt med nån likör och med vispgrädde till. Vår nota kostade här 38,90 €. Det lustiga var, att det kommit två damer och tydligen beställt samma rätt som vi. Så plötsligt kom man och ryckte vår salladsdekoration. Den dök alldeles strax upp vid deras bord. I gästboken skrev jag: God mad, möen mad och mad i rättan tid. Gilla Ljungberg och Bert Lundström Helsingborg.

Så var det dags att åka hem och sova. Vi fick dela taxi med ett annat par.

Söndagen den 5/10.
Frukost och kaffe på balkongen. Sen gick vi ner till strandpromenaden och badade där vi brukade och gick sen vidare österut förbi Manolis Place, där vi hade varit på välkomstmötet. Vi gick sen ungefär 500 meter till. Så badade vi där och gick sen tillbaka hem. När vi kom till hotellet var det dags för lunch. Efter den gick vi ner till poolen och solade och simmade. Jag tog 10 varv som vanligt. Så gick vi upp på rummet och bytte badkläder. Förra gången vi gick på bad-promenad hade jag bikini och ett badskynke. Nu tog jag på mig en baddräkt och ett par shorts. Sen gick vi en ny bad-promenad bort till Manolis och badade där. Gick sen tillbaka och badade vid "vårt" badställe. Där låg Bosse och Ritva och solade. När vi var ute i vattnet kom Bosse och där pratade vi med honom både länge och väl.

På kvällen åt vi middag hos Manolis. Det blev Kleftiko. Gott Gott. Maten kom fram, men inte vinet. Troligen blev det bortglömt i samband med att det blev ett mindre elavbrott. Manolis körde iväg i sin bil och jag trodde han skulle hämta, vinet i sin andra restaurang, men det visade sig, när Bert påminde sönerna, att de hade glömt bort det. Notan gick på 28 €. Mätta och belåtna efter den obligatoriska ouzon med tillhörande bordsknackningarna gick vi upp till oss. Bert somnade nästan med en gång, men jag satt kvar på balkongen och pratade med Bosse ett tag.

Resebrevet fortsätter »


Kreta på Kalimera »





HEM

SÖK

FORUM

E-GUIDER

BOKA HOTELL

BOKA BÅTBILJETT

BOKA HYRBIL

© 1997-2020 Janne Eklund/Kalimera