Resebrev 2-22 juli
2004
För att undvika alltför många upprepningar kommer vi
bara att berätta om skillnader mellan denna resas öar som sammanfaller
med öarna i vår reseberättelse Reserapport från
somrarna 2000 - 2002 som finns bland Kalimeras reseberättelser år
2002.
För denna resa valde vi att utnyttja Apollos möjlighet att
boka enkelresor, ned till Samos och hem från Lesvos.
Samos 2-6 juli
Vi anlände till Samos och Pythagorion på fredag, 2 juli och
installerade oss som vanligt hos Hotel/Studios Sandalis (fax: 0030,2273061251).
Vi hade redan bott där en vecka i maj samma år så paret
Sandalis, som sannolikt passerat pensionsåldern, välkomnade
oss som sina barn. Priset 27€ per natt för studio med luftkonditionering
och TV under högsäsong är som vanligt "Special price
for you".
Vi hade planerat att på lördag åka till Agatonissi över
dagen med Flying Dolphin men turlistan hade ändrats så det
gick ingen båt dit.
På söndag valde vi att åka en organiserad rundtur med
buss (fråga i turistinformationen). Den då medföljande
guidens information lämnade mycket i övrigt att önska och
resan var knappt värd pengarna, 16€ pp, men ett säkert
sätt att se ön.
På onsdag morgon stod vi på kajen, beväpnade med bagage
och biljetter, och skulle embarkera en Flying Dolphing på väg
till Fourni men enligt personalen var det för hård vind för
att gå dit, däremot skulle den gå till Patmos/Leros o
s v. Det är svårt att frigöra sig från misstanken
att de inte kör till Fourni med för få passagerare. Nästa
Flying Dolphing skulle gå först på söndag. Vi återvände
till Sandalis där vi fick tillbaka vårt rum och begrundade
läget. När biljettkontoret öppnat byttes båtbiljetterna
mot pengar och nya biljetter (6.90€ pp) inhandlades för transport
med bilfärja från Samos stad kl 22 till Fourni samma dag. Vi
fick behålla rummet hos Sandalis hela dagen utan extra kostnad.
Toula på Fourni meddelades att våra planer ändrats. Vi
checkade på nytt ut från Sandalis kl 19 och tog taxi (12€)
till Samos stad för måltid inför båtresan.
Fourni 7-14 juli
Anlände till Fourni med Milena kl 02.30 efter ett långt uppehåll
i Karlovassi och svårigheter att angöra hamnen i Fourni p g
a hård vind. Toula väntade på oss i hamnen och eskorterade
oss till rummet (nr 11) med perfekt läge mot havet och hamnen. Det
blev ingen krogrunda den natten.
En av dagarna planerade vi att åka båt till Chrysomilia,
en liten by på norra delen, men det gick ingen. Vi frågade
då öns enda taxichaufför vad de skulle kosta att köra
oss dit och svaret blev 50€ p g a den dåliga vägen. Vi
avstod.
Öns matspecialité, hummer med spagetti, avnjöts en av
dagarna på Miltos taverna i hamnen. Tycker man om fisk skall man
passa på när man är på ön. Friterad barbouni
är en läckerhet, om än dyr. Grillad mat kan med fördel
avnjutas på Dionysos i gränden mot torget.
Servitören där påstod bestämt att hans grillade lamm
var bäst i Grekland och hans kyckling bäst i världen.
Övrig tid på ön tillbringades på tavernor, kaféet
på torget vid bageriet, stranden Kambi, stranden nedanför Toula
Rooms och givetvis balkongen. Allt lika rogivande som vanligt.
En lustig incident inträffade när vi åt lunch på
den mellersta tavernan på Kambi då några svenskar vid
ett bord intill fällde följande högljudda och indignerade
kommentar när våra två varmrätter med grönsaker
anlände: "Gud som mycket dom skall äta". Man skall
alltså alltid förutsätta att alla runt omkring kan svenska.
Båtbiljetter till Chios (11€ pp) inhandlades i kaféet
i hamnen. Båten skulle avgå 03.00 via Samos till Chios, denna
resas längsta tripp. Avgången blev 03.30 och vi installerade
oss i en nästan tom, luftkonditionerad salong och sov en stor del
av resan.
Chios 15-17 juli
Angjorde hamnen i Chios stad kl 11.15 och intog två dyra (3,3€
st) öl på ett hamnkafé. Christina gick på rumsjakt
och fick av turistbyrån tipset Chios Rooms i andra änden av
hamnen. Bra rum (30€ per natt) men tyvärr med egen toalett ute
i korridor. Vi letade därför rätt på Hotel Rodon,
ett säreget ställe vi bott på vid ett tidigare besök
1997. Ett åldrat par driver ett lika åldrat hotell. Värdinnan,
som även är städerska, har sannolikt nedsatt både
lukt och syn så man får påtala att städning av
rummet och toaletten är nödvändig.
Luftkonditionering finns men utsikten från fönstret mot en
port gör att längtan efter Toula Rooms blev påtaglig.
Tre nätter för 35€ per natt är överpris men vi
slog till. Detta rum, nr 8, är det enda som har egen toalett. Hotellets
läge är lugnt och ändå centralt beläget rakt
upp från färjeläget och förbi en motocykel/scooterverkstad.
Värdparet kan knappt någon engelska.
Vi intog lunch på en taverna i mitten av hamnen och tillbringade
siestan på rummet. Efter en stunds strosande intog vi ouzo vid ett
torg ett stycke från hamnen med omgivande brusande trafik.
Om man gillar en tråkig stad, många långtradare, stora
färjor och stark biltrafik är det i Chios stad man skall bo.
Eftersom vi vid besöket 1997 varit i den södra turistbadorten
Karfas beslöt vi oss för att nästa dag åka taxi (5€)
till Vrondatos, en ort strax norr om Chios stad, för bad och lunch.
Här finns Homeros klippa där han undervisade sina elever. Här
finns även Cybeles heliga plats. Cybele är Guds moder även
inom den grekiska mytologin.
Vinden var väl stark så vi avstod från bad och eftersom
den olympiska elden skulle anlända till staden kl 15 så åt
vi lunch vid Lo-stranden på en resturang med vita dukar, vinglas,
flera uppsättningar bestick. Vår lunch bestående av grekisk
sallad och omelett motsvarade knappast personalens förhoppningar,
men en flaska dyrt och gott Limnosvin höjde stämningen, både
hos oss och hos personalen. Vi återvände sedan med taxi, som
vi stoppade på vägen (3€), i god tid för att betrakta
spektaklet med elden.
Den kom med flyg och transporterades medelst en kvinnlig löpare
genom staden, påhejad av stor folkmassa. Stort säkerhetspådrag
rådde i hamnen med en majoritet av kvinnliga poliser i bländvita
uniformer, kustbevakning och helikopter. En lustyatch transporterade sedan
elden från Chios med riktning mot Lesvos.
Middagen avnjöts på en pizzeria i hamnen, till vänster
om färjelaget om man är vänd mot havet. En normalstor pizza
kostar 10€ och räcker väl till två personer. Det
finns även mindre varianter för 7€ som passar för
en person. Intill pizzerian finns flera ouzerier som serverar utsökta
måltider till humana priser. Om man har otur anländer en färja
med stark trafik som följd. Efter ett besök på torget
skulle vi ta genvägen genom de turkiska kvarteren men vi lyckades
gå vilse i de slingrande gränderna.
För fredagen planerade vi att deltaga i en organiserad rundtur till
södra delarna med buss. Biljetter beställdes i turistbyrån
på torsdag. Vi förvarnades om att 16 pers. var minimum för
separat guide och vid färre anmälda skulle chauffören stå
för informationen. Endast 8 pers. var anmälda varför resan
inställdes och pengarna betalades tillbaka. Vi fick istället
tipset att ta reguljärbussen till Pyrgis, en sevärd stad på
södra delen av ön. Efter en timmes resa med luftkonditionerad
buss längs slingrande vägar anlände vi till Pyrgis, en
stad vars hus var försedda med märkliga fasadutsmyckningar bestående
av mosaikmönstrad betong i olika nyanser. Dåtidens grafitti.
Efter halvannan timmes promenad i staden och i kyrkan intog vi en utsökt
lunch (pastitsio och rödbetssallad) på det parasollförsedda
torget. Buss av äldre modell tillbaka till Chios följd av en
kort siesta.
Inhandlade sedan båtbiljetter (12€ pp) av en dam, som inte
gått charmkurs, hos NEL-lines för transport till Lesvos lördag
morgon kl 07.30, den enda färjan med vettig avgångstid. Övriga
går okristligt tidigt och vi hade tröttnat på försenade
nattfärjor.
Middag intogs på en ouzeria intill pizzerian. Kalamares och en
fisk som påminde om strömmingsflundra smakade utmärkt
nedsköljda av en karaff husets vin.
Chios är fortfarande en av turism oförstörd, grön
och vacker ö och bör med fördel utforskas med hyrbil. I
Chios stad såg vi dock inga typiska gubbkaféer.
Tillbaka till rummet och packa inför nästa dags äventyr.
|
