Grekland. Resebrev från Samos, Patmos, Kalymnos, Astypalea, Leros och Lipsi.

Resebrev från Grekland 2005

2005 års sommarresa till Grekland

Denna resa är vår tolfte båtluffarsommar i Grekland sedan 1994 och vi har oftast färdats bland öarna i Egeiska havet men vissa år även till några Kykladiska öar. Läs gärna våra reseberättelser från 2002 och delvis 2004 eftersom årets berättelse endast upptar avvikelser och andra detaljer som kan vara av intresse. Fakta om boende och priser finns i slutet av berättelsen.

Vid planeringen i april-maj (halva nöjet med resan?) tänkte vi varva öar med viss livlighet med lugnare öar. Ett annat inslag i planeringen var att undvika färjor med ankomst- eller avgångstider mellan kl. 20.00-07.00 och det innebär en viss begränsning av urvalet av öar. Det finns trevligare sysselsättning än att i snålblåst och mörker vänta på försenade färjor. Ett streck i räkningen var att det, enligt GTP, inte skulle gå några Flying Dolphins från Samos. Verkligheten var dock annorlunda - Flying Dolphins trafikerar som vanligt öarna såväl norr som söder om Samos med flera turer per dag - om det inte blåser. Vill man inte chansa är den förhållandevis lilla och långsamma bilfärjan Nissos Kalymnos (av tidigare skribenter döpt till Nisse) ett pålitligare och betydligt billigare alternativ.

Så landade vi då på Samos fredagen den 1 juli och efter en kort taxiresa välkomnades vi som vanligt av ägarparet på Sandalis hotel/studios med en öl på balkongen med utsikt mot berg och hav. Den ursprungliga planeringen var att ta Nisse samma dag till Patmos men vi valde att acklimatisera oss några dagar på Samos, vi hade ju trots allt tre veckor på oss - så varför stressa. Efter ett antal besök på Samos blev vi igenkända av personalen på flera restauranger och vi kände oss åter som "hemma".

Färden gick vidare på söndagen med Nisse till Patmos via Agatonissi och Arki. Den som konstruerat Nisses bänkar på övre däck borde ha gått en kurs i ergonomi, redan efter 30 minuter har man ont i varje ryggmuskel. Det finns dock en salong med bekvämare stolar.

På Patmos valde vi åter hotel Diethnes, som efter utväxlande av fax från Sverige, sänkte priset rejält. Diethnes ligger några hundra meter från hamnen och från balkongen kan man bli en smula konfunderad när man ser överbyggnad och skorsten från färjor som navigerar, till synes, in bland husen. Man kontrollerar en extra gång hur stark ouzon är.

När ni i Sverige hade årets värmebölja låg vi på den fina stranden i Meloi, 20 minuters promenad från Skala, och nästan frös! Det var faktiskt svalt några dagar, nåja 25-27 grader kan man stå ut med.

En dag ämnade vi åka buss till Grikos varför vi konsulterade busstidtabellen på torget tidigt samma morgon. Bussen skulle avgå 09.45. Vi infann oss i god tid men ingen buss uppenbarade sig. Ny kontroll av tidtabellen visade att avgångstiden, med tuschpenna, ändrats till 09.25! Vi promenerade återigen till Meloi. Nästa morgon lyckades vi hinna med bussen som avgick på den nya tiden. Turen gick via klostret och chauffören ropade ut hållplatserna på vägen. Vi väntade därför lugnt på chaufförens "Grikos". Det inträffade inte och vi förstod snart att vi var på väg tillbaka till Skala via klostret. Åter i Skala hävdade chauffören bestämt att han ropat Grikos när vi var där, vilket vi och ytterligare några resenärer förnekade. Vi erbjöds då gratis resa till Kambos men avböjde och tog en taxi till Grikos, som var ett lugnt ställe med ett par tavernor och ett fåtal besökare. En anskrämlig hotellruin vid stranden vittnade om en tidigare och livligare epok. Även flertalet rum verkade outhyrda. Bussresan tillbaka gick utan komplikationer.

Patmos var sig likt med ett undantag, kafé Huston vid posten hade stängt. De ålderstigna damerna orkade väl inte längre.

Kalymnos var nästa delmål och resan gjordes på förmiddagen med delfin. Vi skulle bara stanna två dagar i väntan på Nisses avgång till Astypalea så vi lät oss raggas upp av en rumsuthyrare för boende i ett ganska lugnt område i Pothea. Staden var lika stökig som vid tidigare besök och vi valde därför att tillbringa en dag vi den närliggande viken Vlichadia där vi badade och intog lunch. Myrties/Missori, där vi bott tidigare, lockade inte denna gång (förlåt Riita och andra Kalymnos-fans). Middagarna intogs på restaurangerna bortom hamnbassängen. På en ouzeria intill turistpolis/post bänkade vi oss tillsammans med lokalbefolkningen och insöp den lokala atmosfären.

På morgonen den 9/7 åkte vi vidare med Nisse till Astypalea, en ö som inte är alltför lättillgänglig. Resan tog 3 timmar över lugnt hav och vi inmundigade medhavd frukost på övre däck. Väl framme parkerade jag som brukligt vid hamnkafé och Christina jagade rum. På min fråga till servitrisen angående rumspriser blev svaret 20-35 € beroende på läge, standard, antal dagar mm. Vid ett tidigare besök för 7 år sedan bodde vi i ett rum med hänförande utsikt över hamnen, staden och borgen. Christina återvände och hade bokat rum på samma ställe. The Dolphin, heter lägenheterna och är belägna strax ovanför hotell Australia i bortre änden av hamnen. Fråga efter rum i restaurangen vars bord är placerade direkt vid stranden.

Lunch intogs på denna restaurang med efterföljande bad och siesta under de skuggande träden vid stranden i hamnen. Pelikanen, öns maskot, strosade på kajen.

Vi åkte en av öns två bussar till Livadi nästa dag. Stranden och byggnaderna är nu i bättre skick jämfört med tidigare års besök men den var ganska glest befolkad trots att det var söndag. Vi turister var i klar minoritet. Ganska svettig promenad tillbaka upp och förbi väderkvarnarna och trapporna ned till Skala så vi tog dagens sista svalkande bad i hamnen. Där återfinns delar av lokalbefolkningen varje eftermiddag för familjebad.

Den 11/7 tog vi bussen till Maltezana för att titta på mosaik (Tallaras baths) som finns där. Till saken hör att vi tidigare gjort två misslyckade försök att lokalisera stället, även med hjälp av lokalbefolkningen. I det lilla men utmärkta arkeologiska museet (missa inte det) inne i Skala fick vi vägbeskrivning. Det finns skyltar på vägen i byn försäkrade damen på museet. Skylten fanns på plats och pekade längs en liten avtagsväg som vi glatt tog in på. Efter 100 m. hamnade vi inne på en hotellgård utan ens fragment av mosaiker. Vi återvände och tillkallade hjälp av personalen på en närliggande taverna. Efter en djup suck följde en man med och pekade på en rostig metalltrådsgrind 2 m! från skylten. Lite snopet, men vi var nog inte de första som frågat efter mosaiken. En smal stig ledde oss fram till ett område med tämligen blek mosaik från den hellenistiska tiden och lär vara unik i Grekland. Damen på museet beklagade att området inte skötts ordentligt och det kunde även vi konstatera. Vi lyckades också hitta resterna av en tidig kristen basilika på andra sidan byn, bortom ett illa medfaret krigsmonument. Medan vi väntade på bussen på en taverna och förtärde ett par Mythos, studerade vi fiskarena som bärgade nattens fångst.

En restaurang vid hotell Paradissos, serverade de bästa ugnsstekta timjankryddade lammkotletterna Christina ätit på många år. Servitören-ägaren heter Kurt? har en svensk mamma och talar svenska och grekiska.

På förmiddagen den 12/7 återvände vi till Kalymnos med hjälp av Nisse. Större delen av väntetiden där, 2.5 tim, innan vi åkte vidare med en delfin till Leros, tillbringades på en utmärkt liten familjerestaurang alldeles intill hamnpolisen. Utmärkta och billiga (1,5 €) gyros avnjöts innan färden gick vidare.

Vår ursprungliga avsikt var att bo på pension Cavos i Pandeli på Leros men bokningsförsök med fax från Sverige gav ett nedslående svar, alla rum med havsutsikt var bokade. Vi, d v s Christina gjorde dock ett försök, frågade och fick ett önskat rum med AC och en balkong som hade en perfekt utsikt över hamnen med alla aktiviteter. Efter en del förhandlingar hamnade priset på acceptabel nivå. Cavos hade fler lediga rum och det fanns det även på många andra ställen i Pandeli.

Enligt Christina inkluderades AC i priset men någon fjärrkontroll fanns inte. Vid en försynt förfrågan upplyste oss värdinnan att AC inte ingick i priset och vi svarade att vi klarar oss ändå. Senare på kvällen, när vi återvänt från middagen, påkallade hon oss sin uppmärksamhet och gav oss, med trumpen uppsyn, fjärrkontrollen till AC-n med sedvanliga förmaningar att undvika slöseri.

Middag bestående av grillad makrill åt vi på Drosia. Dagen efter promenerade vi (15 min.) till Vromolithos via den vita trappan som syns från stranden i Pandeli. Vromolithos strand är ganska stenig, har ett par tavernor och ett mindre antal solstolar och parasoller. Det är när man stiger upp ur vattnet på denna och liknande stränder som man påminns om Archimedes princip, eller snarare den omvända: en kropp som upptas ur en vätska ökar lika mycket i vikt som den undanträngda vätskan väger. Det gör ont i fötterna i ökande grad om man inte har badskor. Mellan Pandeli och Vromolithos har Göran Schildt sitt hus. Kanske kommer han dit även denna sommar eftersom huset höll på att snyggas upp. En av hans böcker, Dianas ö, ger mycket information om Leros, greker och grekland.

Den 14/7 promenerade vi till Alinda som förändrats en del sedan det senaste besöket, bl a har ett lyxhotell byggts. Den engelska krigskyrkogåren var lika välansad som vanligt. Efter en stunds eftertanke promenerade vi tillbaka och tillbringade eftermiddagen i skuggan bland träden på stranden i Pandeli. Christina blev för första gången bränd av en liten manet. Ärren finns fortfarande kvar.
Den större restaurangen intill Drosia serverade också välsmakande mat liksom alla restauranger vi hann besöka. Leros är känd för sin goda mat.

När vi på morgonen betalade och tog avsked av värdinnan på Cavos frågade vi varför vi hade fått faxsvaret att allt var fullbokat svarade hon att många bokar rum utan att sedan infinna sig. Ibland beroende på att Flying Dolphins inte gick eller att man ändrat sina planer utan att meddela henne.

Sedan gick färden vidare till Lipsi medelst delfin från Agia Marina. Det hade börjat blåsa så färden blev något guppig. Det visade sig sedan att delfinerna strax efteråt slutat gå. De sedvanliga rumsraggarna uppvaktade oss i hamnen, men vi avstod. Som omväxling väntade Christina med bagaget medan jag letade rum med balkong och havsutsikt. Barbarossa hette stället som uppfyllde kraven förutom att balkongen, eller snarare en lång altan, delades mellan tre rum. Efter prisförhandlingar enades vi om ett "normalt" pris. Värdinnan vädjade till mig att inte nämna priset för de andra gästerna. Liknande önskemål har vi hört tidigare och det kanske beror på att vi betalat för högt pris, vem vet? Rummet var bra med både välutrustad köksdel, AC och TV dock med undermålig bild. Proviant inhandlades och eftermiddagen tillbringades på den närliggande stranden som vi såg från köksfönstret.

Middag intogs på restaurang Yannis omgivna av uteslutande turister. Christina åt den mest spektakulärt dekorerade fisk vi någonsin sett. Det finns mer genuina matställen.

Pinfärskt frukostbröd inhandlades i bageriet beläget till vänster om den största kyrkan, över torget och snett ned till höger. Det ligger en vedhög utanför.
Ännu en ganska lång och blåsig promenad förde oss den 16/7 till stranden Katsadia. Bussen körde om os när vi nästan var framme. Bussens utgångspunt vid torget saknade helt uppgift om avgångstider eftersom alla? ändå vet när den går. Katsadias strand är smal och har skuggande träd och underbart vatten Den enda serveringen har normalpris på öl men dyr mat och dyr retsina.

Nisse tog oss tillbaka till Samos den 17/7 där vi på Sandalis välkomnades med ett fruktfat. Den tidigare nämnda "antikaffären" med det åldriga paret fanns kvar och man förevisade stolt ett svalbo med ungar inne i affären. Den grekiska hälsovårdsnämnden är kanske mer tolerant är den svenska? Vi inhandlade som vanligt bordsvin och egentillverkad muskatvin från Manolates. Butiken ligger endast 50 m. från pension Sunshine och på samma gata.

Vår tidigare favoritstrand vid Dorissa Bay har drabbats av två problem; det ena är en akustisk nedsmutsning på eftermiddagarna bestående av diskodunk från tre håll, från Dorissa Bays poolbar och från två barer på var sin sida om hotellet. Om man till äventyrs skulle uppsöka någon av barerna vore en muntlig konversation omöjlig p g a den höga ljudvolymen, men det kanske är meningen. Man blir något trött när samma musikfras upprepas mer än 50 ggr på raken oavsett om det är en vokalist eller instrumentalist. Generationsfråga? Det andra problemet är att strandträden, som tidigare gav så fin skugga, nu uppvisar någon form av torkliknande skada, kanske insektsangrepp. Vattenkvalitén är superb men temperaturen är något sval, åtminstone vid frånlandsvind. Flygplanen fascinerar som alltid de manliga badarna.

Den sista morgonen i Pythagorion besökte vi hamnen och Pythagorasstatyn. Större delen av muren mot havet täcktes av bläckfiskar på tork Det skulle bli stor fest på kvällen i hamnen med gratis mat och dryck för alla, och vi som skulle åka hem…!

Hemresan gick utan problem. Angående diskussionen på Kalimera om flygplatsen på Samos kan vi tillfoga att vi landat ca 15 ggr där utan några som helst problem.

Boendefakta mm.
Samos: Hotel/studios Sandalis. Två omgångar, 1-3 juli och 17-22 juli. Förbokat med fax. Pris: 28 €. Sänkte utan vår påverkan från 33 € vid ankomst. AC finns men kostar 7€. Rum 18-20 har utsikt mot berg med kloster och havsvik vid flygplats. Spis och kylskåp. Fax och tel:22730-61251

Patmos: Hotel Diethnes. Förbokat med fax. Utgångsbud 50 €, slutpris 30 €. Exkl. AC. Kylskåp. Fax 22470-31725, E-mail: hoteldiethnespatmos@yahoo.com. Transport till och från färjorna ingår. Något slitet. Ett äldre par håller koll på in- och utpasseringar.

Kalymnos: Pension Stemi. Pris 25 €. Två rum, kylskåp och med AC. Ganska slitet. Raggar vid färjorna.

Astypalea: The Dolphin. Pris 30 € inkl. AC och köksutrustning. Fräscht rum med liten balkong. Perfekt läge med oslagbar utsikt. Tel: 22430-61106 alt 61716. E-mail: kabpav@yahoo.com

Leros: Pension Cavos. Pris: 35 €, utgångspris 45 € med AC och balkong mot hamnen. Kylskåp och vattenkokare. Tel: 00302247023247. Fax: 00302247025020. E-mail: leros_kavos@yahoo.com

Lipsi: Barbarosa studios. Pris: 35 €, utgångspris 45 €. Fräscht rum, välutrustad köksdel, med AC och TV. Tel/fax: 0030 22470 41081.

Prisex: Mythos, 0,5 l: 2-2,2 €, Ouzo 1,6-2,5 € beroende på tilltugg, Lunch: 12-15 €, middag 20-30 €. Pris för två personer. Med fisk blir priset alltid högre (ex. barboni 40 € per kg!).
Färjor: Nisse Samos-Patmos: 7,5 € . och Kalymnos-Astypalea: 10,5 € .
Flying Dolphin Kalymnos Leros: 15 € och Patmos Kalymnos: 20 €. Priserna är per person.
Taxi Pothea-Vlichadia: 5,5 € för ca 15 min. resa.

Total kostnad för tre veckor: 1.900 € ger 90,5 € per dag exklusive flyg. Med flyg och transport till- och från Arlanda kostar hela resan ca 130 € per dag. Det är dyrare jämfört med tidigare år och vi upplevde att nästan alla priser på restauranger alltid avrundats uppåt till närmast högre heltal.

Vi levde nästan lyxliv och unnade oss allt vi önskade men kostnaden kan minskas om man t ex undviker kafébesök med två öl per dag (totalt ca 100 €) men det är ju är samtidigt en del av semestern att i lugn och ro sitta och iakttaga omgivande livsbrus. Samtliga måltider intogs på restaurang. Frukost tillreddes på rummet efter inköp av färskt bröd (0,8 €). Genom att tillreda övriga måltider på rummet kan man dock spara pengar men med de höga råvarupriserna är vinsten minimal.

Vi brukar normalt inte pruta men när tillgången på rum betydligt överstiger efterfrågan känns det onödigt att betala överpris på 40-50 € för relativt enkla rum. Vi noterade att det fanns många rum/studios lediga på varje ö. En del anläggningar verkade helt tillbommade. Endast ett fåtal rumsraggare fanns vid hamnarna, har de gett upp? En mycket subjektiv uppskattning av restaurangernas upptagna bord gav att ca 50% var lediga. I Pythagorion verkade dock beläggningen vara något högre jämfört med förra året, då läget var katastrofalt dåligt.

Färjorna före 15/7 var synnerligen glest befolkade och varje angörande till öarna gick snabbt eftersom endast ett fåtal resenärer debarkerade resp. embarkerade färjorna. Efter den 15/7 ökade antalet grekiska resenärer, dock utan att det blev tillnärmelsevis fullt.

Förmodligen florerar en ganska omfattande svarthandel i samband med rumsuthyrning. Det förekom ofta att varken pass krävdes eller kvitto på rumshyra erbjöds. Förståeligt eftersom årsinkomsten måste inhöstas under maj-september utan skattepålagor och med en sjunkande turisttillströmning. Detsamma gäller flera restauranger som ofta skrev notan på ett vanligt anteckningsblock. Men innebär inte sjunkande skatteinkomster till respektive kommun att servicen minskar? Vi läste tidigare någonstans att Fourni äskade bidrag från staten för något ändamål men fick svaret att ni betalar ingen skatt så det blir inget.

Vi hade ännu en gång tre underbara veckor i Grekland. Nästa år är en öppen fråga, det finns fortfarande massor av öar vi inte besökt. Vi har t ex angjort de små öarna söder om Naxos utan att fastna för någon. Under kommande vår har säkert några nya resmål utkristalliserats sig.

Uppsala, juli 2005
Christina och Åke Persson