Resebrev från Grekland 2006

© Text & bild: Ewa

Öluffning i Dodekaneserna 25 juni - 13 juli 2006

Avresa från Landvetter med Apollo till Rodos, enkelbiljett, utan mat, således längst bak i planet.Vid ankomst uppstod det vanliga strulet med bagaget - vilket band ska det komma på? I alla fall inte på det band som angavs på TV-monitorn. Vi är ju i Grekland! Vi fick tag i våra ryggsäckar och frågade var flygbussen hade sin hållplats. "200 mtr i den riktningen", blev svaret. Vi hittade till slut en hållplats och efter ett tag kom en buss som tog oss in till busstationen i Rodos stad.

Gick direkt till Turistbyrån och bad om tips på billigt hotell nära busstationen. Fick två tips varav det ena var fullbokat. Men det andra, Savoy, hade rum för 45€. "Men de sa ju 30 på Turistbyrån!?" "OK 30, säger vi". Savoy var ett bra hotell låg centralt, bra rum med AC som ingick i priset.

En tavla uppsatt mellan vån 2 och 3 väckte nyfikenhet. Ett naturmotiv av Harald Wiberg!?

Lunch och senare middag i Gamla stan. Gjorde oss förstådda på grekiska med gemensamma ansträngningar och fick beröm för detta. Då visade det sig att ägaren/servitören talade flytande svenska. Han hade bott i Arboga i många år. Ridå!

Kastelorizo
Nästa morgon tog vi första bussen kl. 0500 till flygplatsen. Planet till Kastelorizo skulle avgå 0700. Inte förrän 0650 ropades det ut vilken gate man skulle gå till och då blev det brådis! Siga siga! Planet tog 47 passagerare. Flygvärdinnan var en historia för sig. Hon rabblade säkerhetsföreskrifterna (?) som ett bandy/hockey refererat, utan att andas. Emellanåt hördes "thank you" så något måste ha varit på engelska av det hon sa. Så fort hon kunde, satte hon sig ner och lutade huvudet mot sidan och verkade ha somnat. Morgontrött?

Flygplatsen på Kastelorizo var liten och behändig. Bagaget kördes fram på en kärra och efter ett tag förstod vi att vi själva skulle ta vad ville ha. Öns enda taxi och minibuss gick i skytteltrafik med passagerare ned mot hamnen. Slagsmål uppstod då alla ville åka med första och andra turen i taxin. Eftersom alla måste transporteras ned mot hamnen var det bara att lugnt vänta tills det blev vår tur

Väl framme i "centrum=hamnen" fick vi kontakt med Lazarakis som erbjöd rum i The Red Villa. Kaffe först på hans taverna och sedan gick vi till hans hus. Vi var de enda gästerna. Först nästa dag kom fler.

Kastelorizo var en annorlunda upplevelse. Vi fick till slut låtsas att vi var i Australien och om vi hörde grekiska talas, så var det pittoreskt. Inga svartklädda gummor, inga tandlösa gubbar, mest välbärgade aussis. Talade med en kvinna som berättade att det just nu var ovanligt många från Australien på ön, eftersom en flicka från Perth skulle gifta sig där. Det framgick inte om hon gifte sig med en grek eller australiengrek. Kvinnan berättade även lite om ön och hur de numera varje år kommer tillbaka till ön som deras mor/farföräldrar tvingats lämna. Intressant!

Vi saknade en riktig strand, bada kunde man göra från stegar i hamnen, men att ligga och slappa några timmar vid en strand, framför allt de första dagarna på semestern, det gick inte.
Efter ett par dagar kände vi oss mätta på den här ön. Att sitta på kaféer, tavernor hela dagarna är inte "our cup of tea". Visserligen kunde vi ha gett oss ut på vandring uppför de vita trapporna, upp mot bergen, men värmen gjorde att vi avstod.

Ierapetra kom in tidigt en förmiddag och avgick vid 17 tiden. Enligt "Greek Island Hopping"-boken hade denna båt råkat ut för skadegörelse för >100.000 EUR i maj av fotbollsfans och det kanske var detta som gjorde att alla bänkar på däck var nya. Men de satt inte fast. 11 personer såg till att de blev fastsatta, en gick omkring och mätte avstånd mellan bänkarna med ett kvastskaft, en ritade i golvet, två borrade i golvet, två fäste bultarna, två lyfte bänkarna på plats, två kollade att det var riktigt och en övervakade det hela. Så speciellt rakt blev de inte monterade, men nu sitter de fast i alla fall.

Övernattning på Rodos, Hotel Savoy igen, innan vi nästa dag tog en båt till Symi.

Symi
Båten fylldes snabbt med turister som kom med bussar och alla skulle först till Panormitis, ett kloster på Symi, innan båten gick till Symi hamn. Där låg den fram till eftermiddagen då den gick tillbaka till Rodos. Denna tur upprepas så gott som varje dag.

Fick direkt kontakt med en kvinna (Mary Pergantis med pensionat Egli) som erbjöd rum med utsikt över hamnen. Vi fick eget kök, sovrum, altan och badrum låg i ett eget hus intill altanen. Rummen var "så där", luktade unket, men utsikten! Väl värd pengarna 40€. Att sitta under vinrankorna och se seglarna komma och gå, det är något att minnas. Vi kunde t.om. se fotbollsmatchen England-Portugal på en storbildsskärm rakt över hamnen, med hjälp av kikaren förstås.

Första lunchen på Symi var en stor besvikelse. På tavernan som hette Trawler (ägd av vår landlords släkting) fick vi en riktig turistfällemåltid bestående av en greksallad så liten så liten så vi trodde inte det var sant, maten dålig, vattnet glömdes bort. Så dit gick vi inte fler gånger. Middagen upplevdes lika dålig, tzatzikin smakade surt, kalamarin var seg, så till Dimitris taverna gick vi inte heller fler gånger. En annan taverna som däremot fick två besök var Neraida som trots flera långbord med många gäster serverade oss snabbt. Evas Café fick många besök och ägaren blev glad då jag berättade att jag hette Eva. Hans farmor hade grundat kafét, Evangelina hette hon.

Moppe hyrdes för att titta runt på Symi. Det var så varmt att man ibland fick hålla för ansiktet när man åkte, det var som att ha en blåslampa riktad mot sig. Vi åkte till Marathonda och badade och njöt. Getterna var ettriga och hängde över staketet till tavernan, personalen försökte jaga bort dem, men de var snabbt tillbaka. Getter mötte vi även mitt på vägen tillbaka hem.

Nästa dag tog vi en rundvandring i Choran och Sven hittade ett par skor i en skoaffär. När jag berömde ägarens fina stenbelagda innergård till bostaden, blev vi inbjudan till honom. Besöket avslutades med att han kom med några blommor i en liten bukett!

Efter 4 dagar var det dags att packa och förflytta oss till nästa ö på vår lista.

Båten, Marina, kom till slut ett antal timmar försenad. Detta var en systerbåt till Rodanthi, och även här var poolen tömd numera. När vi åkte med Rodanthi från Pireus till Kos för 8 år sedan var poolen fylld med stojande barn (och vatten!). Undrade den gången hur många bakterier som simmade där samtidigt. Inte mycket folk var med Marina. Var är alla turister?

Tilos
Framme på Tilos frågade vi efter rum på Annas Studios, men där var fullt. Fick däremot erbjudande om rum i grannhuset, hos Michalis Marina Studios. Även detta högt beläget med utsikt över hamnen. Här fanns många charterturister från Norge och Danmark och även Sverige. Ving hade en skylt utanför. Rent snyggt och trevlig personal. Handlade på Yiannis Supermarket och fick alla kassarna hemkörda. Underbart att slippa släpa tunga flaskor!

Tilos var en ö som vi tyckte mycket om, lagom stor och med möjligheter att vandra, även om vi inte utnyttjade den möjligheten. Kände att vi hade kunnat stanna länge här, men eftersom vi gärna ville till Nissiros och Telendos på vår väg till Samos, fick vi bestämma snabbt om vi skulle stanna 4-5 dagar eller endast 3. Valde det senare alternativet och sa att Tilos kan vi ta en gång till.

Sista dagen på Tilos tog vi bussen till Megalo Chorio och snubblade på Elefantmuséet. Fick en guidning av damen på muséet. Svårt att fatta att det verkligen funnits mini-elefanter på ön. Promenad i choran som var som choror brukar vara, trånga gränder, vitkalkade hus, vackra stenbelagda gårdar och blommor i alla former av krukor (läs oljedunkar), blommor som växte i springor i gatorna, bougainvilla som växte som en portal. Bussen tillbaka till hamnen gick en omväg över ön, tack sa vi och fick se mycket mer än vad vi tänkt oss.

Telendos
Vi hade nu bestämt att skippa Nissiros och i stället ta Telendos direkt och senare Arki. Proteus, en gammal skorv, utdömd av Greek Island Hopping "The grubby Proteus is the boat to avoid". Den har tidigare gått bland de joniska öarna. Men helt ok bara den tog oss dit vi ville, inte mycket folk här heller.

Anlände till Kalymnos vid 22-tiden. En säger en taxi stod i hamnen, ledig och den körde oss direkt till bryggan varifrån båtarna till Telendos gick. "Följ killen där, han ska till Telendos" sa chauffören (som för övrigt berättade om den blivande flygplatsen). Innan vi hunnit ut på bryggan kom båten så det var bara att kliva på. Ibland ska man ha tur!

Vi hade tidigare ringt George (Rock Café) för rum, han hade inget men lovade fixa åt oss när vi kom fram. Det var fotboll igen på TV (Tyskland-Italien) så han svarade inte på någon telefon. Men Sven hittade hans hus och vi kunde senare installera oss på Fotini som enda gästerna. På Mythos taverna blev vi serverade en sen middag av Yiannis och kunde se de sista minuterna av fotbollen.

På Telendos tillbringade vi sedan 4 hela dagar. Trivdes verkligen! Enda bekymret var att det inte fanns färsk frukt och färska grönsaker i de två minimarkets som fanns på ön. Det löstes enkelt genom att ta båten över till Kalymnos en dag och bunkra upp. Utanför vårt boende fanns, förstod vi, en fd taverna. Dvs det fanns ställningar till tak och plats för ett antal bord och stolar. Det blev vår egna taverna, vi flyttade vårt runda plastbord och våra stolar till den lilla skuggiga platsen som fanns och hade genast en egen taverna. Vi bodde så gott som ensamma på Fotini, hade endast grannar två nätter.

Arki
Uppbrott tidig söndag morgon för att ta oss vidare mot Arki. Kapten på båten kom redan 10 i 6 och körde oss över till Myrties/Kalymnos där vi blev hämtade av en förbeställd taxi. Nisos Kalymnos (Nisse) skulle avgå 0700. Det gjorde den också, men tog aldrig riktigt fart för att komma ut ur hamnen. De hade akterseglat en lastbil som skulle med! Chauffören stod viftande på kajen, så det var bara att backa tillbaka, fälla ner rampen och köra ombord. Den här lastbilen fick sedan köra av i varje hamn för att sedan köra på igen som sista bil. Vi blev liggande ett bra tag på Leros för att invänta Blue Star från Pireus. Från den båten kom folk springande med bagage, ungar och ännu mer bagage för att sedan springa och hämta sina bilar som också skulle med Nisse. Enda direktförbindelsen för bla Lipsi med Pireus fick vi höra.

På Lipsi stod min syster och hennes man och vinkade åt oss. Via sms hade vi meddelat att vi skulle passera på vår väg till Arki. Sven hann gå av för att prata med dem, jag kom inte förbi bilarna, väskorna och lådorna nere vid bildäck. Kul att se dem i alla fall.

Tittade efter Eva Kambitis när båten la till på Patmos, men såg henne inte. Vi bodde hos henne ett par dagar sommaren 2000. Har tidigare sett henne med skylten "Rum" när vi passerat.

Så framme på Arki, denna lilla ö. Hade ringt angående rum (till tavernan O Trypas) och Sven gick iväg direkt, jag väntade på piren under parasollet="väntsalen"=enda skuggan som fanns där på piren. Efter ett bra tag kommer en bil (en av de få skraltiga som fanns på ön) och någon ropar hallå. En dam hämtar mig och kör mig till sitt hus. Vi fick ett rum som var designat upp till taket! Stenplattor på golvet, sängen uppbyggd på betongfundament, blå lakan, gula handdukar, regissörsstolar och stora vackra krukor på altanen. Tjusigt värre. Men det billigaste boendet hittills i år, endast 25€.

Arki var så liten som en liten ö ska vara. 15-20 bofasta året om. Dominerande var hamnen där allt hände. Tyvärr var det inte bara seglare som la till utan även stora lyx-motorbåtar med besättning och flera familjer ombord. Dessa dominerade tavernalivet och sista kvällen de var på Arki festade de till fram till 4-tiden på natten och festen avslutades med ett antal gevärsskott. Hade man lyckats somna innan dess, så vaknade man med ett ryck!

Bakom en av tavernorna låg en kartong som jag kände igen formatet på. Var tvungen att gå närmre, jodå, det var en sänggavel från IKEA, Noresund, som legat i den kartongen!

Första dagen vi var på ön körde en VW-buss omkring och sålde kläder (latest collection?), blouses, pantalones och bak vid den öppna dörren hängde ett antal bh'ar i olika färger och samtliga i stora storlekar! Undrar var man skulle prova dem någonstans?

Den fina stranden Tiganikia nåddes via en stig över stock och sten, passerande både kor, getter och hästar. Vattnet var helt sagolikt, framför allt en bit ut, själva stranden var inte mycket att hurra för. Badskor var att rekommendera. Många dagtursbåtar kom, ankrade och lät folk bada från båtarna.

Finalen i fotbollen, Frankrike-Italien gick av stapeln. Den kvällen var vi på Nikolas taverna och där satt 4 italienare och 2 fransmän så det var verkligen spännande! En av de italienska killarna satt och bet på naglarna med den italienska flaggan omkring sig och vilket jubel när Italien vann!!!
Mono maffioso, sa en av servitörerna!

Det finns en Minimarket på ön. Den gör verkligen skäl för sitt namn, Mini. Ingen frukt, inget bröd, inga grönsaker. Vi köpte de 3 sista yoghurtarna nere i en kiosk i hamnen. Kiosken tillhandahöll glass, kex etc. Bröd smugglade vi från tavernorna på kvällen, så vi hade något till kaffet på morgonen. Det blev att dra ner på kraven! Färskvarorna kom sedan en dag med utflyktsbåten från Lipsi som skulle till Marathi. Medan vi väntade på den här båten spelade närmsta tavernan en CD (Antonis Kaloyiannis) som vi köpte i Athen för ca 8 år sedan, efter att ha hört den på stranden i Kastro på Sifnos, när månen kom upp vid horisonten som en jättestor orange ballong. Vilka minnen man kan ha med musik!

Marathi var ett behagligt ställe, sandstrand, tavernor och tja, inte mycket mer. Lagom att göra en dagstur till, kanske en övernattning?

Arki var som sagt en liten ö. Om man varit beredd på att det inte fanns färskvaror, hade man bunkrat upp med det när man kom dit. OK, man kan äta på tavernorna, men frukosten är bekväm att fixa hemma. Vi gjorde en promenad en kväll upp till den vita kyrkan som vi sett uppe på berget. Runt den, i jorden hittade jag snäckor, hela runda. Damen som vaktade kyrkan kom och frågade på perfekt engelska "what are you collecting". Då jag sa att jag var förvånad att hitta snäckor så långt upp på berget förklarade hon att det var folket som plockade dem i havet, kokade dem och satt där uppe och åt "innehållet" och spottade ut skalen. Vi hade gissat på fåglar, som ätit dem, men tack vare att damen talade engelska fick vi veta hur det förhöll sig.

Kvällen innan vi lämnade Arki frågade Nikolas om vi hade ordnat boendet på Samos, vilket vi som vanligt inte gjort. "I have a very good friend" sa han och stack iväg och ringde ett samtal. "Yiannis 25" skulle vänta på oss i hamnen med korslagda armar.

Dagen därpå gick vi till piren för att invänta Nisos Kalymnos. Parasollet ute på piren gick inte att fälla upp så den enda skuggan man kunde få var den lilla som blev av parasollet hopfällt, lagom för en person! Men Nisse kom, bara 20 minuter försenad. Min syster med man och kompisar var med från Patmos, med hälsningar från Eva och Giannis Kambitis! Passerade Agathonissi på vägen och kikade på Marias hus som var lika fullt av bougainvilla som vanligt. Såg dock inte Maria på kajen. Blev liggande ett tag i hamnen för det var lastbilar som skulle av och tippa sand på stranden utanför Marias hus. Skulle stenstranden bli en sandstrand?

Samos
Framme på Samos stod två herrar med korslagda armar till vänster om rampen och ytterligare några till höger. Men Sven träffade rätt och gick till rätt man med korslagda armar. Blev körda till hans hus som låg ovanför sandstranden till höger i hamnen. Det visade sig att denne Yiannis Tsaparikos även hade SamoSail Yacht Charters Company.

Bad och shopping blev sysselsättningen den eftermiddagen. Middagen åts i Choran på Anthonis' taverna. Först tog vi varsin ouzo på ett ouzeri som låg nära Anthonis. Vi var 6 personer och de 2 som satt ytterst vid bordet fick resa sig och dra in stolarna varje gång en bil passerade, vi satt alltså på gatan! Stackars Anthoni! Han var ensam att servera alla som kom till honom, så han blev lite irriterad då vi beställde ett antal smårätter, enbart. Men vad gott det var! Taxi dit och hem och skönt att slippa inkastarna vid hamnstråket.

Sista dagen var det mulet! Perfekt hemreseväder. Taxi till flygplatsen och sedan flyg hem (på rad 1, business??) via Karpathos.

Hem kom man till samma underbara sommarväder som man haft i nästan 3 veckor och började smälta resan.

Vad var bra och vad hade varit dåligt? Nya öar, nya intryck. Kastelorizo och Symi åker vi nog inte tillbaka till. Tilos och Nissiros tar vi en annan gång. Telendos var behaglig och lockar till fler besök. Arki har vi gjort, likaså Marathi. Men kan rekommenderas om man vill ha lugn och ro och bara njuta av tillvaron. Samos blir tyvärr oftast "hemresön", så man kanske skulle ge den ön en chans? Som vanligt trevliga människor överallt. Tre veckor går snabbt, hade mycket väl kunnat stanna längre.

Planeringen av nästa års öluff startade redan innan hemresan!

Vid tangentbordet Ewa

© 1997 - 2012 Janne Eklund/Kalimera