Ni sätter verkligen ord i mina känslor.
Folk tycker man är tjatig och kanske lite irriterande. Men av det jag läser nu så förstår jag att det inte bara är mina nära och kära som tröttnar på mig. Utan alla som är fast blir lika tjatig, irriterande, drömmande, kära. Folk runt omkring mig tröttnar.
Känns som man är yngst här på kalimera, & även om jag bara har varit i Grekland en gång (Samos juni -08) så är jag redan fast. När jag tänker tillbaka suger det i magen och jag längtar så otroligt mycket tillbaka till paradiset. Vill och hoppas på att få komma tillbaka redan i september.
Ser även fram emot att få utforska alla andra grekiska öar. Blir nog en ny resa år efter år.
