När jag var ung och fattig, men reslysten, så sparade jag alla växelpengar jag fick i en burk. De räckte till en "extra" resa vartannat år. Eftersom jag fortfarande är en "kontantmänniska", har jag av bara farten fortsatt med vanan. Alla femmor och guldpengar åker ned i burken och omvandlas till ett resebidrag. På två år blir det faktiskt en ansenlig summa. Slutsats; ibland kan det vara en fördel att vara konservativ och oflexibel och sky plastkort som pesten
