Getingbekämpning
Sen i juli har vi haft jättemycket stora, riktigt stora getingar i trädgården och på verandan. De är törstiga och hungriga, snor kattmat, flyger iväg med torrfoderbitarna som är lika stora som dem själva, kantrar nästan eller flyger in i räcket. De älskar fisk och rensar en skål med katternas kokta fiskstjärtar- och -huvuden på nolltid. De sitter på kanten av vattenhinken och sörplar i sig . De är inte aggressiva på något sätt, jag kan stå i molnet av gulbruna bjässar och de virrar omkring men sticks inte.
Jag trampade på en krake och fick ett stick i hålfoten, men det var mitt eget fel som gick barfota.
Men nu har jag burit mig riktigt elakt åt: dammsugaren! Jag sitter i trappan ner till nedre trädgården och håller dammsugarröret intill vattenhinken eller kattmatsfatet och boing! In i det svarta hålet! Boing! En till ! Boing! En till!
Så gör jag uppehåll tills de spridda skarorna samlar sig igen och återigen-Boing ! in i röret... Det är konstigt att de inte lär sig att det är farligt, kompisarna ramlar ju in i det okända men nästa kandidat landar på samma ställe...kanske de ser det runda röret som ett bohål, vad vet jag.
I morgon ska jag ta ut dammsugarpåsen, min strategi blir att stoppa in hela maskinen i en plastsäck och jobba med handskar. Det kommer att bli en intressant stund för jag har inte en aning om hur många som överlevt strapatserna...
|