Citat:
Ursprungligen postat av SteffTee
Nej, det finns det inte!
|
Bra svar SteffTee!
Så här skrev jag för några år sedan:
”När man frågar andra om förslag på resmål bör man ta tipsen med en liten nypa salt. Svaret på frågan är naturligtvis helt beroende på vem som svarar, vem personen är och vad han eller hon har för tycke och smak. Jag får själv ofta förfrågningar om jag kan lämna förslag på trevliga öar som är värda att besöka. Jag brukar alltid svara att jag inte vet. Jag vet vilka öar jag själv tycker om, men det betyder inte att personen som frågar kommer att tycka likadant.
Naturligtvis är vi alla olika och har därför olika tycke och smak. Vissa vill att det ska vara bekvämt och bor på fina hotell med pool och de kanske vill ha nära till stränder som har parasoll och solstolar. Andra gillar stränder som ligger så avsides att man är mol allena. Somliga vill träffa landsmän och uppskattar resmål där man kan göra sig förstådd på svenska. Andra reser bara till så kallade "greköar" för att vara säker på att inte träffa andra turister. Om någon säger att "du måste bara åka till NN, det är den bästa ön av alla", eller "åk inte till NN, där är hemskt". Lita inte på det, såvida du inte känner personen väl och om han eller hon vet vad du själv värderar.
Vad är det då som gör att vi har favoritöar? För det har nästan alla. Vad är det som gör att man tycker om en ö och återvänder år efter år? Och vad är det som gör att man överhuvudtaget fastnar för en ö? Och varför finns det öar man aldrig mer vill se? Och varför finns det öar man vet att man aldrig kommer att åka till, fast man aldrig har varit där? Och varför älskar andra just den där ön som du själv ogillar mest av alla? Många frågor, och säkert lika många svar.
Att man inte tycker om en ö kan mycket väl handla om fördomar. En person som föredrar små öar som Donoussa eller Arki skulle aldrig få för sig att åka till Kos eller Rhodos. Inte en chans, för där är det bara fulla ungdomar som skriker och grisar ner, menyerna är på svenska, där finns "svenska köttbullar", grekerna kan tala svenska, stränderna är så packade med turister att man inte ens får plats med sin bastmatta och hotellen är enorma. Och - hemska tanke - man kanske träffar sin otrevliga granne hemifrån.
Tvärtom tänker kanske den som älskar Kos eller Rhodos. Han, eller hon, skulle inte vilja spendera sin semester på Donoussa eller Arki. För där finns det ju bara tio hus och två tavernor och en massa greker, och inte finns det något att göra mer än att sitta och glo, och för att komma till stränderna får man gå flera timmar på dammiga åsnestigar. Några affärer finns det inte så det där med shopping är ju bara att glömma.
När man sedan frågar dessa personer om de varit på de öar de inte tycker om så blir svaret oftast nej. Sådant vet man ändå. Det har man hört från andra. Jag vet att många har fördomar då det gäller vissa öar, de tror inte att öarna stämmer in med deras ideal. Tro mig, jag har själv tyckt illa om öar. Utan att ha varit där. Nu är jag klokare och försöker i stället bilda mig en uppfattning på plats.
Har man fördomar om en ö är det ganska troligt att man aldrig åker dit. Men det finns öar man har varit på, men som man ändå bestämt sig för att aldrig mer återvända till. Då är det inte längre fördomar utan kalla fakta. Man tycker helt enkelt inte om ön. Och nu kommer vi till det mest intressanta. Varför tycker just jag om en ö som någon annan avskyr? Än en gång spelar tycke och smak in. Men det finns också en annan aspekt på detta fenomen. Och det är hur man upplever ön första gången man kommer dit.
Exempel: Är du trött efter en lång resa och du kommer fram mitt i natten och rummet är dåligt och det finns inget vatten i duschen och utanför blåser det för fulla muggar och tuppen är redan uppe trots att klockan bara är tre på morgonen och det du trodde var en kaka var den största kackerlacka du någonsin sett. Nästa dag blåser det ännu mer och det går knappt att vistas utomhus och på kvällen är det så kallt att du måste äta inomhus och den ordinarie kocken är i Aten så hans kompis, som är bilmekaniker, trixar till det i köket och bläckfisken smakar gamla regummerade däck och när du lägger dig för att läsa några rader i din nya bok visar det sig att den egentligen handlar om en trött indier som funderar på varför maten är godare i Goa än i Dehli. Nästa dag tar du första bästa båt från ön för att aldrig mer komma tillbaka. Ön blir en så kallad "icke-återvända-ö".
Men återvänder du vid en annan tidpunkt kanske du ser ön med helt andra ögon. Kanske kommer du med en tidig båt som sakta glider in i en spegelblank hamn och där sitter fiskarna och lagar sina gula nät och någon kanske tjoar ett välkomnande Kalimera och rummet är inbjudande och rent och från balkongen ser du hela havet så som i en spegel och damen du hyr av kommer in med lite frukt på ett fat och börjar småprata och utanför hör du det härliga ljudet från en åsna. Under dagen ligger du på stranden och läser din favoritförfattare och havet är stilla och du ser en bläckfisk när du snorklar och strandtavernan serverar suverän bondsallad och på kvällen sitter du utomhus nära vattnet och äter en läckert tillagad hummer och kvällen är ljum och du börjar småprata med dina bordsgrannar som visar sig vara både trevliga och intressanta och ditt kaffe kommer in tillsammans med en femstjärnig metaxa och du känner värmen stiga och alla stjärnor lyser bara för dig. Denna gång blir exakt samma ö en "hit-måste-jag-återvända-ö".
Personligen tycker jag att alla öar har något att ge oavsett vad eller vem man är. Det gäller att resa med öppet sinne och ta saker och ting för vad de är. En klyscha kanske, men ack så sant. Gillar man Grekland så spelar platsen inte så stor roll.”