Citat:
Ursprungligen postat av nilam
Som sagt om man jobbar med människor, och som i mitt fall ungdomar, är det förhoppningsvis helt solklart vad jag menar...men om man inte vill eller har förmåga att förstå vad jag menar så lägger jag ingen energi på det här.
|
Det är tråkigt att du inte vill prata om sakfrågan, som är både viktig och intressant. Att du jobbar med människor eller tror att jag och andra inte har vissa kunskaper är ju inga argument för saken, utan personpåståenden som inte leder någon vart.
Jag hade velat vara säker på om du verkligen menar det jag uppfattar att du skrev tidigare, att det som ALLTID avgör om någon gjort sig skyldig till en kränkning är att någon annan känner sig kränkt.
Jag känner till flera exempel där det varit så som du säger. Ett sådant var när två högstadietjejer anmälde till rektor att de kände sig kränkta av en lärare som lutade sig över dem när han skulle hjälpa dem på lektionerna, på ett sätt som de tyckte var obehagligt. Han la också handen på axeln på dem när han pratade med dem, och det tyckte de också var obehagligt.
Läraren sa naturligtvis att det var hans öppna och spontana sätt och att han självklart inte hade några avsikter med att röra i dem, och att han inte kunde hjälpa dem med uppgifterna om han inte böjde sig något över dem där de satt i skolbänken.
Min absoluta uppfattning är att eftersom tjejerna tyckte att hans sätt att luta sig över dem och röra i dem var obehagligt, så gjorde han fel. Han kränkte dem.
I egenskap av lärare och vuxen stod han i en viss maktposition gentemot dem och ansvaret att bete sig så att de inte kände sig obehagliga till mods av honom, var hans, och enbart hans.
Jag antar att det är situationer lik denna du menar när du säger att om någon känner sig kränkt så har en kränkning skett. Där är vi helt överens.
MEN det betyder inte att det ALLTID är så. När till exempel två vuxna människor pratar kan det av olika skäl vara så att den ene känner sig kränkt, eller till och med hittar på att han känner sig kränkt. Det kan finnas såväl avsiktliga som oavsiktliga orsaker till det – och det vore absurt och rättsvidrigt att per automatik döma den andre för kränkning, utan att ta hänsyn till vad denne faktiskt menat.