Måndag eftermiddag 26 April
Måndag eftermiddag 17.30 Chania. 26 April.
Icke någon regndroppe att skåda idag den illavarslande prognosen till trots. Vi tog vid lunchtid en tur ut på staden. Saluhallen är alltså ett verkligt måste för oss. Att bara strosa runt och botanisera i butikerna, se slaktaren bearbeta jättelika köttstycken till styckedelar.
De små serveringarna har ett brett utbud av olika lunchrätter. En del vet man ej alls vad det är, men goda ser de ut. Priset är också relativt lågt.
Den gamla fina saluhallen är byggd som ett kors och takhöjden är icke av denna världen. Hallen är kemiskt ren från allt vad inkastare heter och det florerar heller ej musik ur bullriga högtalare. En oas vill vi mena det är.
När vi mellanlandade hos Marias taverna fick vi ett samtal med Maria själv. Vi kom att diskutera serveringarna nere längs hamnpromenaden, det vi kallar ”skärselden” med alla inkastarna. Enligt Maria var stället med alla sina serveringar egentligen en skamfläck för hela staden.
Prisläget är så dyrt att det leder tanken till Taverna En Plo i sina värsta dagar.
De enda som klarar sig oantastade från horderna av inkastare, det är endera en joggare med träningsskor och svettig tröja, alternativt om man kommer vandrandes med ett Bouzoukifodral i näven.
Lokalhyrorna för serveringarna tillhör enligt Maria de allra dyraste i hela staden, och då blir det som det blir med priset på mat och dryck kantänka. Själva skyr vi stället som pesten och tar alltid omvägen via gränden när vi ska hem till La Casa.
Just vid halvtretiden på eftermiddagen mulnade det ordentligt, och det började blåsa rejält. Något regn kom emellertid icke. Nu, efter siestavilan kan vi notera att vinden tilltagit alltmer, men molnen skingrats. Solen lysa ånyo från blå himmel.
Nu har turisterna med full kraft intagit Chania och mera troligt hela ön och Grekland i övrigt. Stadsvandringarna med charterturister är nu i full verksamhet. Ett omistligt tecken på att säsongen nu är i gång.
Bilderna från eftermiddagen finnes i galleriet under ”saluhall mm”
Oviss på om högkantsbilderna hamnat på rätt köl.
Arne och Birgitta
|