Citat:
Ursprungligen postat av Maggan1
Ledsamt att läsa men sant - jag fick under två års tid hjälpa min pappa efter två strokeanfall. Han hamnade aldrig på ett vårdboende utan kunde bo hemma men om inte jag funnits hade han aldrig haft det som han hade det - den som skriker högst hörs mest och lyssnas på , tyvärr. Nu hade min pappa ett handikapp som gjorde att jag var tvungen att lägga mig i - och jag lade mig i - men jag blev lyssnad på och förstådd, vilket jag är glad för. Jag kan idag med gott samvete säga att jag gjorde allt jag kunde för min sjuka pappa under hans sista levnadsdagar.
Men det finns många som inte har någon anhörig som kan lägga sig i eller föra deras talan , och det är om dessa jag värnar, vad händer med dem ?
Ställde samma fråga för ansvarig person på färdtjänst...svaret blev tjaa... ..tycker det är horribelt...människor som inte kan - eller har någon som kan - tala för sig blir satta åt sidan...det är INTE okey.
|
Mycket fint av dig, Maggan1!
Jag hoppas att du får också en lika fint vård (när tiden är inne) som din far fick av dig. Det önskar jag dig av allt mitt hjärta. Vårdar man omsorgsfullt sina gamla föräldrar ger man är man en god förebild för sina döttrar/söner. Det ökar chansen till att på gamla dagar får man tillbaka det man gav till äldre när man blev frisk och ung.
//Enigma