[Enigma]

Ursprungligen postat av Yanna

Jag har aldrig påstått att man drogar ner ALLA! Med det räcker med dem man gör det med och det finns inom varje äldreboende även om man vid sidan om har tjusiga aktiviteter. Jag jobbade själv en period med aktiviteter som betalades av staten som ett projekt som gick ut på att några få utvalda skulle få uppleva middagar med det lilla extra i form av vackert dukade bord, musik, högläsning, m.m. men bara under en viss period, när projektet var slut var det också slut med de fina middagarna.

En viktig del i diskussionen är att öppna ögonen för att många av våra gamlingar drogas och medicinförgiftas...en dag sitter du där själv och vet inte vem du är, vllken dag det är eller känner igen dina barn eller barnbarn eller mer kroppsligt med krypningar, klåda, oro, muntorrhet, smärta....detta pga läkarna som skriver ut livsfarliga mediciner som inte fungerar tillsammans...därför vill inte jag hamna på ett äldreboende!

Det verkar inte heller som Grekland har någon äldrevård värd namnet.
Yanna

I Grekland är det ofta så att närmaste familjen tar hand om sina gamla släktingar. Att man hittar gamla människor utan vård så är det oftast de som inte har någon familj, hörde jag från greker.

Att personalen i Sverige skyller ofta på äldre människor att de är svara att handskas med så är det ofta därför att de äldre är dåligt behandlade, drogade, sitter ensamma instängda i sina rum och rädda. Jag jobbade under ett halvår "som sällskapsdam" på några äldreboenden. På ett av dem fanns en äldre kvinna som var svårt att hanteras med. Det påstods att hon skriker, säger ifrån och har speciella krav. Personalen frågade om jag vill ta hand om den här kvinnan. Jag log med glädje och svarade "ja". Jag tycker nämligen om dem som ingen kan klara av. Det är en utmaning för mig att hjälpa sådana personer. Det visade sig att kvinnan tyckte om personer från "högre sfär". Hon ville ha sådana kring sig själv. Jag skakade på huvudet och svarade att jag har också släktingar från sådana kretsar (jag ljög inte, de kommer från olika kretsar). Personalen hade stora ögon hur jag kunde klara av henne. Jag visade kunskap i ämnet, vi tog ämnen hon var intresserad av och vi blev vänner. Mycket kan man klara av genom ”konst”, empati och kärlek om man bara vill. Det handlar mycket om att kunna inleva sig i patientens värld, att prata om det han/hon tycker om och att uppfylla personens önskningar så långt det är möjligt. Då får man förtroende och respekt.