Hej där "Rasmus"
Vad kul att mina bilder utlöste den "rätta" känslan, dvs den som gör att man alltid bokar en ny biljett till den kära "ön". Det var bara några stycken av många, men jag valde ut några tagna på en vandring upp på bergets topp, därav något ovanliga vinklar tagna med ett stort teleobjektiv.
Varför man alltid återvänder till Kalymnos tycker jag du beskriver i ett annat inlägg så bra, men jag har svårt att förstå synen på att det är mycket turister. Det handlar dock nog mycket mer om känslor. T.ex. Vad går upp mot att sitta hos Babis, smuttande på en "röd" Mythos, knaprande på jordnötter, kanske dessförinnan ätit något gott ifrån barens kök och samtidigt tittande på Tour de France tillsammans med andra cykelfantaster, eller, en kväll på Harrys Garden, eller, att simma över viken mellan Linaria och Kantouni några 1000 m ifrån stranden, njuta utav solens strålar och det salta vattnet, eller, åka in till Pothia och samtala med Marinos om Greklands alla viner, provsmaka, välja ut och sedan få det hemkört direkt till dörren, eller, färska Dolmades på någon av de alla mindre lokala ställena någonstans på ön, eller, simma nere hos Monica och titta på alla vackra fiskar ut efter udden, eller, att bara vara i en härlig lunk som ändå finns på ön, eller, (här är nog favoriten) att övertyga polisen om att man inte behöver hjälm, körkort, mm och att det inte är en motorbike utan en scooter (jag vet att man skall ha hjälm mm) uthållighet vinner oftast, eller, prata mer Kirtor i matkön på Super Market. Ja man kan hålla på länge, jag tror alla frälsta har sin story, och det äv väl just detta som är hela poängen med Kalymnos.
Härligt är det i vilket fall att ni skall "hem" igen.
Bengt