[Arne]

Onsdag 4 Januari. Chania

En fin men lite kylig morgon här i Chania. Vårt förbokade boende på Pension Eva i Old Town är helt tillfyllest. Billigt också. 30 € natten med AC. Det är ett hus från sextonhundratalet, pietetsfullt renoverat till hög standard men med bibehållna detaljer från svunna tider. Vi hade en del besvär med AC-n innan vi lyckades hitta fjärrkontrollens inställningar för reverserad värme. Men, det löste sig och vi fick skön värme i studion. Eva har bara fyra rum i huset.

Resan hit till Chania gick utmärkt. Biljettpriset var 7,6 € pp enkel resa. Vägen mellan Paleochora och nordkusten är mycket vacker. Höga berg och djupa dalar samt passerar man fyra bergsbyar längs vägen. Vi trodde att sista biten in till Chania skulle gå längs Highway 1, men icke så. Bussen tog turen ner till Maleme och därefter gamla kustvägen ända fram till Chania.

Att i Januari resa längs gamla kustvägen och få skåda turistorterna i vinterdvala, det är en syn för gudarna. Platanias – Ag Marina – Kato Stalos framstod som rena spökbyar. Nästan allt igenbommat och dystert. Inga krimskramsbutiker öppna, ej heller juvelerar- och läderbutiker, ingenting var öppet. Inalles kunde vi räkna in en öppen bensinmack, trenne tavernor, två INKA-butiker och ett café. Det var det hela.
Tivolikänslan helt som bortblåst…

Några magra strykarkatter kunde vi dock skåda. Fordonstrafiken på denna eljest hårt trafikerade väg var i det närmaste obefintlig.

Nu på förmiddagen ska vi ta turen ner till Saluhallen att insupa såväl atmosfär som ett krus vitt. Lite inköp av goda oliver samt dito tvålar lär det också bli. Vi gillar verkligen atmosfären i denna anrika hundraåriga saluhall.

Ja, sedan ska vi vid pass kvart i två sammanträffa med Wardakis (Gunilla) utanför kyrkan för att därefter i samlad tropp vandra över till ”Svarta Fåret” tavernan där kalimeraträffen ska taga sin början vid tvåtiden på eftermiddagen. Denna träff ser vi fram emot med tillförsikt. Det är alltid så spännande att få möta kalimeravänner ”Live” och icke bara via forumkontakter.

Vi fick rätt skojigt när vi kom till denna senmedeltida studio. På originaldörrens insida fanns en prydligt textad lapp med wlan-konden till det trådlösa nätverket här i huset. Man kan undra hur de i huset boende på sextonhundratalet skulle fundera över denna kryptiska kod…

Lite bilder från gårdagen återfinnes i galleriet under ”Tisdag3Januari”

Nu ska vi strax ta trappan upp att kolla in den enligt uppgift formidabla takaltanen här på Pension Eva. Det lär ska vara panoramautsikt över den Venetianska hamnen.

I går kväll var vi ute att spisa middag. Vi noterade att favorittavernan ”Semiramis” hade igenbommat så då fick det bli en taverna i gränden intill. Det var varmt och skönt i lokalen. En del grekiska matgäster men bara vi två turister. Notan landade på 17,8 € inklusive ett krus vitt. Vi fick därtill ett maskinstämplat kvitto till vår stora överraskning. Kyparen meddelade stolt att tavernan kör med rent spel gentemot skattemyndigheterna. Vi honorerade detta med att ge en tjugoeurossedel utan krav på återgäldande av restbeloppet. .


Vi tog omvägen via hamnpromenaden när vi vandrade hem vid niotiden på kvällen. Oj så trist och öde. Nästan inga serveringar öppna och ej en skymt av några inkastare. Några få turister på kvällsvandring var allt levande vi såg på strandpromenaden.

Nu vid tiotiden hivade Arne ut termometern på fönsterblecket att kolla läget. Tja, lite kyligt med 15,5 grader, men i solen säkerligen varmt och skönt allredan. Vi får se när vi nu strax tar promenaden till Saluhallen.

Vi tar med oss allt gåvobråte på en gång, och hoppas kunna härbärgera detta hos Maria på tavernan mittemot kyrkan. Det skulle ju se lite underligt ut med staffli, målardukar, penslar, kaviartuber och sillburkar om vi släpade detta med oss till saluhallen.

Arne och Birgitta