| 
			
			 
			
				2012-02-21, 15:46
			
			
			
		 | 
	| 
		
			|  |  |  | 
					Reg.datum: jan 2006 Ort: Kalithea, Chania 
						Inlägg: 1 371
					      |  | 
	
	| 
				 Sv: Grekiska krisen 
 
			
			Har ar en kille som antligen vagar beratta sanningen!http://www.e24.se/business/bank-och-...na_3322563.e24
 ''Grekisk kollaps guld för gamarna'' 
 Hedgefonder  tjänar stora pengar på att störta Grekland i fördärvet. Nu sitter de i  förhandlingsrummen med mer makt än vad politikerna vågar säga. Det  ställer en basal fråga på sin spets - vem styr egentligen
 
   YS | Jonas Fröberg är reporter på SvD Näringsliv Greppet  om kepsen är hårt. 69-årige Kurt Svensson sitter i en besöksstol på den  lokala banken i Motala. Var ska han sätta sina besparingar? Aktier  verkar för riskabelt och bankernas räntor för låga - madrassen? Han  sneglar nervöst på den unge bankmannen med bakåtslickat hår.
 – Hedgefonder, säger denne och ler stort.
 –  Du vet, då kan du tjäna pengar även när det går dåligt. Leendet växer  och ett papper redo att skrivas på smygs omärkligt över bordet.
 En  hedgefond är, något förenklat, en fond med absoluta avkastningskrav som  skyddar investeringarna mot förluster - så kallad hedging.  Investeringsstrategierna liknar regellistan för kärlek: Den är icke  existerande. Belåning, blankning (sälja lånade aktier), placering i  olika derivat (något som kopplas till en specifik tidpunkt i framtiden).  Allt tycks tillåtet.
 Med nerdragen keps  lommar Kurt Svensson hem från banken, förbryllad över bankmannens ord.  "Tjäna pengar när det går dåligt" - han undrar vad det kan vara som "går  dåligt". Han fick bara hummanden som svar.
 Det  bankmannen inte nämnde var att hedgefonderna kan ses som  finansbranschens asgamar. De spekulerar ofta i svaga, skadade bolag,  valutor - och stater. Inte sällan köps skulder billigt på spekulation  och ju sämre världsekonomin är - desto mer blod vädras.
 Och så var det en liten sak till.
 Efter finanskrisen 2008 inhägnades finanssektorn av ett högt regelstängsel.
 Men inte hedgefonderna.
 De  och några andra finansinstrument, som råvarufonder och derivat, agerar  utanför banksystemets balansräkningar och klåfingriga  Finansinspektioner. Fenomenet kallas "shadow banking" - bankernas  skuggsektor och alldeles egna Christiania med ytterst lite kontroll, där  det går att tjäna brutalt mycket pengar.
 Summorna i hedgefonder  har växt som rullande snöbollar i störtloppsbackar. År 1996 förvaltade  hedgefonder cirka 135 miljarder dollar i 2000 fonder. Drygt tio år  senare hade summan 14-dubblats - mångdubbelt mer än vanliga fonder -  till ofattbara 2000 miljarder dollar.
 Hedgefonderna  tjänar alltså pengar på andras olycka och befinner sig i Finansvärldens  obevakade ingemansland. Men det är bara början.
 Få  torde ha missat att Grekland desperat försöker förhandla ner sin  statsskuld till 120 procent av BNP - genom att skriva ner skulderna på  frivillig väg. Vad många missat är att hedgefondsförvaltarna sitter med  runt bordet i de luftkonditionerade förhandlingsrummen. Med en helt egen  agenda.
 Många fonder har en sorts försäkringar  - CDS:er - vilket gör att de får tillbaka pengarna även om allt går åt  skogen. Men enligt reglerna får inte hedgefonderna ut något på sina  försäkringar om EU:s politiker löser Greklandskrisen på frivillig väg.  Går Grekland i konkurs faller däremot försäkringarna ut.
 Intresset av att lösa Greklands kris är alltså noll.
 Försäkringarna  köptes ofta för en spottstyver - kom ihåg att det bara för ett par år  sedan ansågs helt uteslutet att en stat skulle kunna gå i konkurs - det  var som att köpa försäkringar mot tropikvärme i Antarktis. Vi snackar  alltså drömaffärer, som måste vara ytterst svåra att motstå för  fonderna.
 Men de har väl ingen reell makt, kanske du tänker.
 Tänk då om.
 Analytiker  vid den amerikanska investerarbanken Morgan Stanley har räknat fram att  mer än en tredjedel, runt 80 miljoner euro, av de privata långivarnas  fordringar på Grekland ligger hos hedgefonder.
 Politikerna är antagligen  paralyserade av fruktan. De inser nämligen vad det här betyder: En  konkurs för Grekland kan bli snudd på oöverskådlig för samhället, men en  glimmande guldgruva för amerikanska hedgefonder, som dessutom kan sitta  och mysa med en kopp kaffe och planera för nästa steg:  Spekulationsattacker mot andra krisländer i Greklands spår.
 De  grekiska statsobligationerna styrs av grekisk lag, och det har pratats  om lagstiftning som i sista sekund ska hindra fonderna att gå bärsärk i  förhandlingsrummen. Problemet är att det skulle hjälpa lika mycket som  att dämma för en halv bäckfåra. En del av skulderna - uppskattningsvis  runt 30 till 40 miljarder euro - styrs nämligen av brittisk lag. Dessa  skulder har köpts upp billigt av en annan avart på finansmarknadens  skuggsida, som träffsäkert nog kallas "vulture funds" - gamfonder. De  brukar köpa skräpobligationer och sedan kräma ut mycket pengar ur dem  genom oändliga rättsprocesser.
 Fast egentligen är inte utgången av  de tekniska förhandlingarna det verkligt intressanta. Utan det är att  vi skapat något som kan liknas vid Frankensteins monster som, precis som  i Mary Shelleys roman, älgat iväg och lever ett eget liv - och hemsöker  samhällets allra känsligaste del. Just nu medan jag skriver detta  sitter de och förhandlar med IIF (Instutite of International Finance),  ECB och politiker om Greklands och hela Europas framtid. Kanske hela  kapitalismens. Med ett enda mål: Tjäna pengar till sin egen fond.
 Gå och ta en kopp kaffe. Fundera sedan på frågan: vem är det som styr - egentligen?
 I Motala har klockan hunnit  bli 22. Kurt Svensson har sett på komediserien "Kontoret" med Henrik  Dorsin på tv. Han visslar glatt, tar fram en liten dosa och loggar in på  bankens hemsida. Och blir ännu gladare. Hans nya hedgefond har gått  upp.
 
 JONAS FRÖBERG
 jonas.froberg@svd.se
 
 
 
 
 
 
			
			
			
			
			
			
			
			
			
			
				
			
			
			
		 |