[Arne]

Söndag 23 September. Agathonissi.

Det varma och vackra vädret förfölja oss sedan vi till övärlden ankom. Klarblå himmel, svag vind och sådär 24 grader redan vid åttatiden på morgonen.

I går afton fick det ånyo bli middag på Glaros. Maken till god mat och excellent service står sällan att finna i arkipelagen. När så vi vid niotiden på kvällen kom åter till vår eminenta studio, då kunde vi konstatera att de stackars flyktingarna fortfarande fanns kvar på hamnplanen.

Nu i morse var det öde och tomt på hamnplanen. Uppenbarligen hade ett flytetyg anlänt till ön i nattens mörker att frakta flyktingarna till okänd ort.

Vi packade i morse in vårt minimala bagage i tygkassen samt sutto oss ned att lyssna på ”Godmorgon världen” på P 1. Ett program vi mera sällan missar.

Nu vid pass halv tolv sitta vi strandtaverna att klyva ett krus vitt i väntan på Nisos Kalymnos som ska angöra ön vid pass 13.15.

Om vi så här avslutningsvis ska sammanfatta våra intryck av lilla Agathonissi, då blir det att ön är lugn, mer än lugn. Ett par nätter eller tre räcker väl till för ett besök. Vad vi funderar över, det är vad öns sextio bofasta försörjer sig på under vintern. På Fourni är det ju verksamhet året runt, men här på Agathonissi måste det vara stiltje när de sista turisterna och segelbåtsfolket lämnat ön i slutet av September.

Nu har vi förvisso ej varit uppe i Mikrochora, men där kan det ju icke finnas mycken verksamhet vintertid.

Lite bilder från gårdagen ligga inne i galleriet under ”Söndag 23 September”
Vi ska också meddela att vi framfört hälsningen till Yannis och
Voula på Glaros från våra norska kalimeravänner Kirsti och Tore. Tavernaägarna visste genast vilka det var och bringade en varm hälsning tillbaka.
Arne och Birgitta