[Arne]

Tisdag 28 Maj. Sfakia.

Vacker morgon idag också. Tunna molnslöjor över bergen gör det behagligt ute på vår balkong i morgonsol. Det tackar vi för.

Gårdagens resa med taxi upp till Aradenaravinen var en upplevelse av rang. Serpentinvägen upp till högplatån var i utmärkt skick. Prydlig asfalterad tvåfilig väg med tillhörande räcken mot stupen. 15 km enkel väg.

Denna väg tillkom för sju år sedan med stödpengar från EU-s mål 5 B.
Innan var det en eländig enfilig väg belagd med oljegrus. En styggelse allt enligt vår taxiförare som var fungerande guide under färden.
Vi förvånades över att det uppe på högplatån fanns tre små byar, kompletta med tavernor och market samt rumsuthyrning.

De sista två kilometrarna fram till bron och ravinen var en smal väg med mötesplatser här och där. Väl framme parkerade Taxin på hitsidan av bron, allt enligt Birgittas krav vid slutförhandlingen.

Ravinen var häftig och mycket djup. Bron var av militär fackverkstyp och med grova träplankor som brobana.
Det var först år 1985 som bron tillkom. Innan dess fick byborna via en smal stig ta sig ner i ravinen och upp på andra sidan.

Träplankorna förmenades dock i vissa stycken ha passerat ”Bäst före” datum och borde varit utbytta för länge sedan.
Arne genast ut på bron att fotografera ravinen. Bron är belägen cirka 60 meter över ravinens botten.
Efter en kvarts paus anträdde vi resan åter till Sfakia. Vi passerade gångstigen ner till Sweetwater beach, och noterade att det var dryga 200 meters höjdskillnad mellan vägen och stranden.

Väl åter i Sfakia betalade vi taxiföraren 35 € samt tackade för utmärkt guidning. Hela resan tog dryga timmen, då med stoppet vid bron inräknat.

Efter vederbörlig siestavila intog vi middagen på Taverna Lefti Ori just nedanför Stavris Hotel. Arne fann sig det goda lättrökta fläskköttet med klyftpotatis medan Birgitta valde Fyllda Auberginer. Notan stannade på 18 € inkluseve ett krus vitt.

Bilder från gårdagen ligga inne i galleriet under Tisdag 28 Maj.

Arne och Birgitta