Vilken uppgift det blev, "behöva tänka på alla resorna" och försöka minnas var alla fantastiska stunder fanns???

Men jag fann omedelbart den eftermiddagen då vi låg på stranden under parasollet i Agios Isidoros på Lesvos 2007. Som den icke-strandmänniska jag är (har varit, det pendlar) så var det en stund då jag i fullständigt avslappnat läge (kände knappt kroppen......) försökte komma underfund med om jag skulle läsa boken jag hade med mig, gå i och bada eller fotografera (liggandes). Jag tror jag höll på upp emot en timme med att fundera, läsa.....bada......fotografera.......stunden förflöt varvid jag fann att jag gärna ville göra.........
......ABSOLUT INGENTING, allt "göra" var för jobbigt


Jag har aldrig varit så avslappnad i livet innan detta, och aldrig efteråt heller.
Men sen finns det många andra tillfällen. Till och med tillfällen som inträffar INNAN Greklandsvistelsen börjar, nämligen när planet landar. Jag blir alldeles vimsig av lycka, hjärtat slår volter, vi sjunker, tar mark, bromsar och eftersom jag är galen i flygplan och flygplatser så stirrar jag på allt jag hinner se innan vi stannar och vi får gå av. Och eftersom alla flygplatser vi landat på saknar ramper/gater (som på Arlanda) så lägger jag rituellt min högra hand på betongen som någon slags "välkomnande gest", vill känna Grekland välkomna mig trots att det är betong. Vid sommarens tillfälle var det en flygplatsanställd herre som såg detta intill mig, "is it hot", frågade han lite pillemariskt? "No it´s GOLD", sa jag varvid han gapskrattade!!
Och så minns jag ju första Greklandsresan 1999 till Parga, okej jag hade varit på Samos i början av 1980-talet men 1999 blev starten på ett kärleksförhållande. Vi bodde en lång bit utanför Pargas centrum och kom till hotellet mitt i svarta natten. Första mötet med Pargas vackra hamnområde under första förmiddagen var HELT MAGISKT, jag trodde knappt det kunde finnas någon så vacker plats och trots alla andra Greklandsresor sedan dess så står sig Parga högt på listan över vackra platser
/Hasse