Då sitter jag på Karamel igen och väntar på en cappuccino för att avsluta middagen. Sitter inne, tror inte att det regnar men jag fryser.
Jag som hatar att välja lyckades till slut bestämma mig för geten som var lagad sju timmar i ugnen. Vill du ha ris eller potatismos? Inte SÅ svårt. Jag älskar potatismos (och grekisk potatis). Men sedan kom hon tillbaka från köket: Just det ja, vi har två varianter på geten. En mer traditionell som är kryddad med rosmarin och vitlök. Och en med anis, dragon och sechuanpeppar. Vilken vill du ha? Doh!
Jag valde den senare. Och den doftade fantastiskt av anis när den så småningom kom in. När tallriken passerade mina franska bordsgrannar sa de Bon appetit, de hade ätit den tidigare och kände igen doften.
Det var - jättegott. Förstås. Potatismoset behövde saltas på och geten fick ätas med glasögon på, get kan ju vara väldigt fett och det var den här men när jag väl fick styr på fett och ben så var där väldigt mycket kött också. Och kryddningen var genialisk.