Min fina, underbara vän Morris var också lite efter som liten. När syskonen såldes hade han inte riktigt fattat hur man åt själv (de tog dem lite för tidigt från mamman) så jag fick handmata honom med finfördelade godsaker i början. Men han blev snart lite större och klokare, han också. Och förutom att han så klart hade blivit alldeles, alldeles för kräsen och bortskämd var han som vuxen en helt otrolig katt. En riktigt klok, mysig, snäll, mammig och härlig kompis.
Tyvärr lever de inte för evigt och han fick somna in i vintras, 17 år gammal
Så: Ja sätt ut en bild på katter, sköldpaddor och hela kånkarången
!!!! Och ha det riktigt, riktigt bra
