Och en sak till (idag tar orden aldrig slut)
Man kan läsa här i forumet att många tvekar över att resa till Grekland pga flyktingarnas svåra situation. Samtidigt har man rest till Grekland de senaste tio åren utan som helst betänkligheter trots att det också finns miljoner greker som lever under usla förhållanden pga krisen ibland bara ett stenkast bort från hotellens vackra fasader. (Jag har läst endast några få sådana inlägg här på forumet i jämförelse med alla jag läst om att inte åka pga flyktingkrisen av rädsla för att få sin semester förstörd). Men det har inte fått särdeles många att fundera över sina drinkar, sin semesterlättja på samma gång i samma land, trots befolkningens svårigheter?
Självklart inser jag att många som reser dit samtidigt kanske delvis också gör det för att bidra till en bättre ekonomi för landet men ändå, tycker det är lite konstigt att inte samma tankar av medkänsla, samma gråt och samma förundelse över turistidyll kontra vardagens råhet, visas även grekerna. Det går att se även deras svårigheter och dagliga kamp (ibland för livet) om man vill se även den.
Jag säger inte att man inte ska resa till Grekland. Tvärtom och som vanligt; vi ska resa dit allt vad vi orkar just nu. Det är jättebra att vi gör det. Och vi kan alla hjälpa både greker och flyktingar till en bättre situation. Men glöm inte alla de greker som drabbats hårt av krisen, i allt detta.
(Vet ej om detta inlägg borde hamnat i kristråden istället då det berör båda ämnena.)