Precis HÄR, i gamla Platanias utanför Chania, kan jag stå och gråta i timmar över hur vackert det är. Den här bilden är tagen i Augusti 2000 och ruinen i förgrunden är riven nu. Gråter gör jag f ö varje gång jag blickar ut mot ön Thoduru eller när bussen/bilen/taxin kör ner från Akrotiri mot Chania. Färgerna, dofterna och alla minnen väller över mig och jag vet att jag är "hemma" igen. Hur jag uppför mig när jag måste lämna Chania...Det kräver ett eget forum...
Kikh