[Ylva A]

Masse, vårt språkinlärande startade på kvällskurser i Östersund med tre olika språklärare i början av 90-talet. Den siste lärde oss grunderna till språket, vilket gör att vi kan skriva och läsa med det språkförråd vi har. Vi försökte själva förbättra kunskaperna via grekisk TV, utan att lyckas. Svårt snack. De äldre kvinnorna i byn hade förstånd nog att prata långsamt. Det var ett steg på vägen. När vi sedan träffade våra albanska vänner (semester tillsammans under 2 veckor) och Akram (för 10 år sedan) och nötte dagligt tal skedde utvecklingen. Enkelt folk=enkelt prat och så är man många steg framåt. Någon rädsla av att säga fel, har vi ju heller inte vid vår ålder!

Catlady. Tavernan du nämner är nog den vi övernattat vid i Magoulás. Trevliga ägare och uppvaknandet efter en natt där glömmer vi aldrig. Kan rekommenderas!
/ Jannis