[a_fellman]

Onsdagen den 4 april återvände vi till Aten där vi återigen bodde på hotell Byron, barnen anslöt och vi hade ett antal fina dagar i Aten. Många långa promenader blev det och då vi bodde i Plaka precis nedanför Akropolis så blev förstås det området mest utforskat, några museer hann vi också med. Att komma upp på Akropolis och se Pantehnon var förstås en höjdpunkt. Vi besökte också många andra platser med lämningar från samma tid. När man bestiger berget Filipappos som ligger strax intill Akropolis har man utsikt över hela Aten och ser ut stor staden är. Därifrån ser man ända till Pireus som ligger en mil bort och även ön Egina. En annan höjdpunkt under Aten besöket var förstås påskfirandet. Långfredagsaftonen var vi på Syntagman där rådhuset ligger och som också är den plats man kommer till när man tar flygbussen till stan. Där såg vi de processioner med Jesus på en bår som vid niotiden på kvällen kommer från tre olika kyrkor och samlas nedanför rådhuset. Mäktigt och lite märkligt, som en liten pojke sa i ledet, ”varför tre stycken, det fanns ju bare en Jesus”. Lördagkväll då fastan slutar var också speciell, vid midnatt börjar alla kyrkklockor att ringa och smällare och fyrverkerier hördes och sågs överallt. På söndagen gjorde vi en utflykt till ön Egina som ligger 45 minuters färd med bärplansbåt från Pireus. Där passade vi på att smaka på den tradionella grekiska påskmaten med heltsektlamm och grillad lammlever. Återigen en fantastisk dag med sol och värme. Tillbaka i Aten på kvällen var det dags att börja fira Anitas 50 årsdag då vi redan vi ettiden på natten skulle vinka av sonen Erik som då började hemresan.

Måndagen den 9 april var åter en resdag då vi flög till Karpathos och dottern Hanna med pojkvännen José hem till Bryssel. På ett blåsigt Karpathos mötte oss en ännu inte färdigställd flygplats. Kvar är den lilla terminalen med kanske världens kortaste bagageband. Andreas från Zephyros menade att den skulle stå klar i augusti medan vår taxichaufför menade att den knappast är klar under detta år. Personligen tror jag på det senare med tanke på hur mycket arbete som återstår. På Karpathos bodde vi hos Elias Rooms även denna gång och det var mycket trevligt som vanligt. Elias Rooms ligger mitt i Pigadia upp för trapporna ovanför taxistationen och man har utsikt över hela stan därifrån.

I Pigadia putsades och fejades det överallt inför den nalkande turistsäsongen. De första turisterna kommer runt den 25 april och är från Holland. Med anledning av detta skulle Pelagos Musik Taverna öppna tidigare i år för att kunna ha ett välkomstparty. På Zephyros skulle man ha 8 rum klara till dess. Apollogästerna börjar anlända först i mitten av maj. I Pigadia var det annars mycket lugnt och inte många restauranger var öppna. Den nya gästhamnen är färdigställd och redan låg ett antal gästande båtar där.

En tråkig nyhet var att det kommit en ny lag som förbjuder live musik på Tavernor. Den är för att skydda nattklubbarna då gästerna hellre sitter på en trevlig taverna utomhus och lyssnar på traditionell grekisk musik istället för discodunk i en rökig lokal inomhus. Lagen är så korkad att man bara baxnar, det är ju att ta död på den grekiska kulturen och göra landet mycket mindre intressant som besöksmål. Men det är ju fortfarande Grekland och troligtvis kommer ingen att bry sig om lagen så förhoppningsvis fortsätter allt som förut. Det är dock inte bara live musik som förbjudits, det har även högtalare utomhus. Visst är man lite bekymrade på Pelagos, men vi får väl hjälpas åt att skriva namnlistor mot lagen och skicka till myndigheterna.

Kändes ovant att se hela stranden utan ett enda parasoll och inga människor, men det hindrade oss inte att ändå spendera lite tid på stranden och även simma lite, det var redan 19 grader i vattnet. Liksom nästan överallt i världen nuförtiden så har vädret i vinter varit annorlunda och Karpathos har inte fått så mycket regn som vanligt vilket kan leda till problem med vattenförsörjningen i sommar.

För den som skulle vilja ha en fast punkt på Karpathos så säljer xxxxxxxxx sin fädernegård som ligger ca 1,5 km utanför Menetes på vägen till Arkasa. Gården är till ytan ca 10 hektar, eller ca 100.000 kvm och har 4 mindre hus, 150 olivträd samt några fikon och mandelträd. Vatten och el finns indraget. Det pris som xxxx hade tänkt sig var i varje fall i våra ögon väldigt lågt. Då gården är så stor så kan den lätt delas mellan några familjer, de befintliga husen står lite utspridda. Xxxx vill dock sälja den som en enhet och sen är det upp till köparen att dela.

Torsdagen den 12 april tog vi Lane Line (25,50 € per person) för en som vi trodde 11,5 timmars resa till Santorini via Kasos och Kreta. Det blev dock 17 timmar och vi anlände kl 3 på natten. Återigen hade vi tur med att välja rätt rumsuthyrare som stod och väntade i hamnen. För 30 € natten fick vi bo på nybyggda Blue Horizon som ligger ca 5 minuters promenad från centrala Fira (centralorten på Santorini). Dock precis i utkanten så det var väldigt lugnt och tyst. Stor balkong med utsikt över havet och rummet var nog det fräschaste hitintills då vi troligtvis var bland de första gästerna i just detta rum. Rumsuthyrarna står nere i nya hamnen och möter och skjutsar en till det rum man valt då hamnen ligger några kilometer från närmaste by och ca 1 mil från Fira. Att få denna skjuts är också värt en slant då annars motsvarande sträcka med taxi kostar ca 15 €.

När vi lämnade hamnen blev vi visade den plats där Sea Diamond (forna Birka Princess) sjönk några dagar tidigare. Det var full aktivitet på platsen med oljelänsar etc. Det var dock inte där som hon gick på ett rev och skar upp ett så stort hål i skrovet att hon inte gick att rädda utan det var utanför den gamla hamnen som ligger ca 600 trappsteg nedanför Fira. Under fredagen tog vi en promenad ner till denna lilla hamn och såg där ett antal livbåtar i hamnen, vissa hade fortfarande med Birka Princess Mariehamn i aktern. Det kändes lite sorgligt då vi väl kände fartyget som fram till årsskiftet 2005-2006 gick mellan Stockholm och Mariehamn, dessutom har hade jag själv arbetat på Birka tidigare. Det var hit till denna lilla hamn som 1600 evakuerade passagerare och besättning från fartyget fördes. För den som varit där eller tar en titt på våra Santorini bilder förstår vilket kaos det har varit. Talade med några restaurangägare nere i hamnen som kunde intyga att det hade varit en jobbig dag. Från hamnen kan man bara ta sig till fots via den nämnda trappan (ca en halvtimme tar det), på en åsnerygg eller via en liten kabinbana upp till Fira.

Fortsättning i del 3