Varipetros pärla

[lugnagatan]

Stadsbussen går till ett område som där bergen höjer sig som en tröskel till Vita bergen i bakgrunden. Bara vissa turer går dock in på småvägarna mot Varipetro, så de blev till att gå.





Längs vägen växte underblomman som stänger sina blommor på dagarna.




(I Kalimeras botaniska trädgård kan man se när blommorna öppnat sig: http://www.kalimera.nu/grekland/natu...is_jalapa.html )


Här syns "Varipetro-området", med Marmara, Limnoupouli och Potistiria. Uppe i Therisos-bergen ovanför sökte man skydd i ofärdstider.





Längst bort vid foten av bergsryggen ligger Varipetro. Här har många kretensiska hjältar växt upp, som var behjälpliga mot ockupanterna, och varav många deltog i befrielsekrigen i Makedonien, och befordrades, så att det är med stor respekt man stiger in på kafeionot där man kan träffa dessa hjältars ättlingar.






Här försöker jag se var vägarna går upp i bergen, men då ser jag också något som ser ut som ett kloster som klättrar i sluttningen. Det ser verkligen intressant ut.





Jag söker en ledtråd att nysta i , och finner denna träskylt ...





Här är den: cikadan som låter som man drar en spik mot en kam - om det är en som spelar, men i olivlundens träd var det nu fullt av dessa, vilka alla stämde in i en öronbedövande kakafonii i eftermiddagens värmebölja.





Oavsett cikadornas temperaturstyrda sorl var klostret och omgivningarna en lugn plats.





Mastixbusken utsände en hartsartad doft.




(På Kalimeras botaniska trädgård kan man även se frukterna: http://www.kalimera.nu/grekland/natur/mastixbuske.html )


Klostret verkade fullständigt slutet. Inte en människa syntes till.







En mycket välskött trädgård fanns omkring.






Här fanns en äppel-liknande frukt som ser ut som kaki, eller persimon, och blir orange när den mognar. Den är god först som övermogen då den är riktigt mjuk.





Det här "äpplet" behöver väl ingen närmare presentation.





Här stod celebriteterna på rad. Myrten - en riktig antikvitet (samma namn på grekiska), har använts i segerkransar och för framställning av myrten-olja.






Området var rikt på grottor.





Lättgånget även under dagshettan. Det går även att Ktel-bussen från Chania centrum mot Limnopouli (Aqua Park), och be föraren stanna vid avtagsvägen inte långt innan Aqua Park, ev. åka med egen bil ända fram.





I detta skyddade område fanns många av dom träd och buskar som ingår i macchian : Kermes-ek ...





Så här kan det ha sett ut förr i tiden över mycket större områden än vad som är dagens verklighet.





... Sten-ek ...






... Lager ...






Vägs ände. Senare har jag förstått att det bara står "jakt förbjuden",






och det är möjligt att fortsätta upp i bergen.






En barmhärtighetsinrättning i en jobbig backe.





I grottan var inbyggd en kyrkolokal.





Grottan erbjöd skugga. Vilket säkert dom första stenåldermännniskorna förstod att dra nytta av: "Makarernas land - Paradiset" , som deras land skulle komma att kallas av dom antika grekerna.






Dom här bladen skulle lätt kunna tas för lager på avstånd, men är sågade och spetsiga, och ser alltså mest ut som det vore Smultronträd (en ljungväxt ) , som också hör till Macchian.






På tillbakavägen stötte jag på något som gör att jag motbevisar mig själv:






Jag har skrivit någon gång att det saknas mårddjur på Kreta (utom stenmården), men tydligen finns även grävlingen . (Huvudet är till vänster.)