Pireus-Amorgos

[Sunny12]

Torsdag 15 maj (del 2)

Efter tavernabesöket kände jag mig redo för nya äventyr.. nya och nya kanske är fel att säga, jag var fast besluten att återigen göra ett nytt försök att ta mig upp till PROFITIS ELIAS.. skam den som ger sig!!..

Jag började min vandring igen längs landsvägen som går till EGIALI tog av andra vägen till höger som tidigare när jag gick upp dit... SÅ långt vet jag att det är helt rätt!

Hade Jannes vägbeskrivning i huvudet och gick och tittade efter telefonstolparna som skulle finnas när man kommit upp en bit på vandringsleden.

Men icke sa Nicke, inte en enda telefonstolpe så långt ögat kunde nå!!
(så den beskrivningen Janne har gett gäller INTE 2014)

Istället tittade jag efter markeringar, inga sådana heller, tillslut tog jag sikte på kapellet som såg ut som en liten sockerbit uppe på det höga berget... sen gick jag bara rakt på i den värsta terräng man kan tänka sig, små buskar som river en på benen och stora stenar och ojämnt!
Rejäla skor är ett måste, joggingskor eller vandringsskor,annars skadar man lätt fötterna bland buskar och stenblock.. Så här såg det ut där jag började gå upp.. (Ber åter igen om ursäkt för att bilden inte är rättvänd....


Mycket får på vägen upp denna gång, här ser man mest bara rumporna på dem.. ..de tänker ju bara på mat...


Jag kände mig som en bergsget som skulle bestiga Mount Everest eller nåt... ..
värk i benen efter att redan gått långt idag, skulle jag klara detta gick jag och funderade på medans jag sakta men säkert började närma mig det vita kapellet.. det är mycket mer brant uppför än vad det ser ut på bild... SÅ äntligen hade jag nått mina drömmars mål... ..jag har bestigit det högsta berget och tagit mig upp till PROFITIS ELIAS... då kom det glädjetårar...såååå vackert....







Jag satte mig ned vid det lilla kapellet och bara njöt, det här är livet tänkte jag, så bra skulle man alltid ha det!
Det här är nog det mäktigaste och vackraste jag någonsin sett.. så mycket vackrare IRL än på bild helt MAGISKT!!!
När jag helt förstummad satt och tittade ut över Amorgos på denna hiskeligt höga höjd... kom plötsligt en känsla över mig att.. "HÄR BOR GUD"..jag är så långt ifrån religiös man kan vara, MEN.. kan förstå de som blir det om de bor i detta PARADIS på jorden, som AMORGOS är, en ö som omfamnade mig med kärlek och med alla de otroligt vänliga ö-borna som alltid möter mig med ett leende och säger jassu eller Kalimera!!..

Efter cirka en timme här uppe började jag lite motvilligt min vandring nerför... INTE så lätt att slita sig från denna vackra plats... klockan började närma sig 16.30 och jag hade ett ärende kvar att göra i CHORA innan jag skulle vandra hem till KATAPOLA.. så här ser det ut på väg nerför..



Sen när jag kom ner där vandringsleden startar och där landsvägen tar vid, stog mina getter och välkomnar mig...



Nu var jag rätt slut... MEN.. vilken fantastisk vandringsdag!!
Styrde stegen mot CHORA skulle träffa Marias dotter Evaggelia på hennes Guest house EMPROSTIDIA.. för att betala för min tid på PENSION AMORGOS, därför att på Lördag den 17 maj flyttar jag till EGIALI och ska bo på MIKES hotel.
Så där väntar nya äventyr... mer om det får ni höra senare...

Då var torsdagens äventyr till sin ende... 20.00..ankom jag KATAPOLA med trötta steg, sov förstås ovaggad hela natten!!..

Sunny(direkt från Katapola)