Två år....

[Gita]

Jag känner hur detta är svåra saker som berör en på djupet. Var har man sina rötter när man har bytt hemland? Är de överallt? Var är man nöjd, tillfreds?

Precis som Janerik så har jag också bytt hemland i ungdomen och jag saknar alltid någonting... vare sig jag är här eller i Finland. Hjärtat är öppet och längtan bor där. Att inte få vara nära sina nära och kära tär på en.

I Grekland känner jag mig hemma för jag tycker att grekernas sinne liknar det finska. Eller? Det passar mig i alla fall som hand i handske.

Jag kan inte säga att jag alltid skall bo/leva i Sverige, jag måste till Finland, jag måste till Grekland.

Kanske skulle vi flyttfåglar ha ett eget land, ett som innehåller allt det goda från de länder vi har vistats i. I mina drömmar...

[Marianne]

Eftersom du fortfarande har ett hus i Grekland och eftersom du fortfarande känner att du står med ett ben i varje läger, hoppas jag att du kan fortsätta med att åka ner och bo i ditt hus i perioder, även om jag förstår att det var tuffa villkår till sist.

Så länge man velar mellan länderna så är det jobbigt, men när man har bestämt sig för var man hör hemma, då känns det bra. Så länge man tvekar tror jag att man måste fortsätta med att åka fram och tillbaka och känna efter, med tiden kommer den rätta känslan. Förhoppningsvis.

Så har det i alla fall varit för mig. Född i Skåne, uppvuxen i Stockholm (trivdes aldrig där), bosatt i Danmark där jag är nöjd och glad (saknar aldrig Sverige bortsett från släkten förstås, men det är inte längre borta än att man ses ganska lätt), men jag har också velat fram och tillbaka mellan Danmark och USA och rest fram och tillbaka flera gånger ända tills jag inte hade den där känslan av att gräset var grönare på den andra sidan av Atlanten än där var jag befann mig.

Jobbigast är så länge man inte har bestämt sig. Jag hoppas att du kan fortsätta med att ha ditt hus i Grekland och njuta av det i perioder som passar dig och att du kommer att känna var du hör hemma som tiden går!

[eija]

Hej Agda och hjärtliga hälsningar från din trakt! Min två veckors fina men svettiga Peloponnesos tur är nu ett härligt minne med fyra dagar i Vounaria, Koroni och Kalamata.
Jag besökte också Kalavrita, Kefallonia och Kardamili på Mani.

Efter resan har jag också tänkt mycket på om jag ville bo i Grekland och hur lång tid om året, var ville jag kanske bo, på en ö eller på fastlandet. Bara en sak är alldeles säker: På sommaren (juni-augusti) vill jag aldrig vara borta från Finland och från vår "egen" ö, dessutom det grekiska klimatet är mig på högsommaren alldeles för hett, ohållbart. Men kan människan få allt hon drömmer om?? Och jag har inte mycket pengar, så ...?? Och jag har också fullvuxna barn, inga barnbarn tillsvidare. Och maken förstås, han är inte alls så ivrig med Grekland! Kanske dock på våren och hösten!? Så många saker man måste fundera.

Men jag förstår dig mycket bra Agda! Också jag har alltid på något sätt haft lättare med mina fysiska problem i Grekland (hettan ur räkningen ), kanske därför att jag inte har där tid att tänka på dem hela tiden! Men också atmosfären, värme, naturen, många saker gör den säkert.

Hoppas att du hittar en rätt lösning och berättar här på forumet också i framtiden om dina tankar. Ha en fin sommar! Och till alla dina djur !
Eija

[Agda]

Tack detsamma Eija!
Vad härligt det låter med din tur till "mina" trakter och jag blir så sugen.Jag hörde att det var drygt +40 häromdagen i Finikounda....min kompis har fullt upp att hålla sina plantor vid liv.....det är alldeles för tidigt på sommaren för dessa höga temperaturer.
Kram Agda

[Yanna]

Vad härligt att du har möjlighet att välja var du vill bo...och när, Agda!
Jag tycker att du skriver väldigt fint och känsligt om dina längtor! (Nytt ord )

Yanna

[Lissi]

Åh så jag saknat Dig på Kalimera. Fint att höra av Dig igen. Du skriver så klokt och insiktsfullt och jag förstår Dina tankar utan att vara i Din situation.
Nu har ju tiden Du varit hemma "läkt en del sår" och eftersom Du har hus kvar därnere så har Du ju inte stängt alla dörrar....Med tiden så finner Du nog en balans mellan Sverige-Grekland som Du kan trivas med.
Hoppas att vi även fortsättningsvis får ta del av Dina tankar...Vi är ju många som under våra resor i Grekland blivit bekanta med svensk-greker och greker som bott många år i Sverige och som sedan återvänt...inte lätt det heller.

Lissi