![]() |
|
|
|
#1
|
||||
|
||||
|
Citat:
. Roligt du skrev om att prata med städerskan, det känner jag också igen. Ha en fortsatt skön vistelse! |
|
#2
|
||||
|
||||
|
Önskar er en fortsatt fin vistelse på Karpathos. 🤗 När jag tänker efter är det tjugotvå år sen vi var på Karpathos.
|
|
#3
|
||||
|
||||
|
7 år sedan vi var på Karpathos. En ö som vi gillade med vacker natur, fina bad och h god mat. Hoppas ni besöker Olympos. Vi övernattade där 3 nätter och det var fantastiskt.
Önskar er en fin tid. Hur länge stannar ni? Kerstin |
|
#4
|
||||
|
||||
|
Citat:
Fred och jag stannar fyra veckor; David tre. Det fanns inga fyraveckorsalternativ kvar när han bokade. |
|
#5
|
||||
|
||||
|
Citat:
Ett år fanns det en ny servitör, Aris, på La Corte och en dag kom han och sa att han mindes mig sedan tidigare. Han hade serverat Riitta och mig på Athinon Arena i december när vi var där och såg Antonis Remos! Jag funderade länge över hur han kunde komma ihåg just oss. Men det kan ha haft något att göra med vännen Vasilis, som har kusiner precis överallt. Han var i Aten samtidigt som vi för att träffa en kusin som var halsläkare. Vi tog en fika tillsammans och berättade att vi skulle gå på Remoskonserten. "Varför har ni inte sagt det tidigare? Jag har ju en kusin som jobbar där!" Så han ringde kusinen och talade om att vi skulle komma ... Så när vi kom dit möttes vi av denne kusin som visade oss till vårt bord. Det var inte tillräckligt nära scenen, tyckte han, så han vinkade på ett gäng vitklädda unga män som flyttade om borden så vi kom närmare. Kusinen var chef över blomsterflickorna, tydligen. (Om man uppskattar artisten kan man köpa en korg med nejlikor att kasta upp på scenen.) Så fick en blomsterkorg också. Det kan vara det ståhejet som gjorde att Aris kom ihåg mig. Den andra gången var några år senare. En kväll på La Corte såg jag en servitör gå förbi med något rosa med tomtebloss i. Jag pekade på det glaset och sa till George, ägaren, att jag ville ha en likadan, vad det nu var, "but skip the fireworks!" Det visade sig vara en Frozen Strawberry Margarita, jättegod. Hopp två år framåt i tiden. Året emellan blev det inget Karpathos, men nu hade det blivit av. En kväll då Fred inte mådde bra lät jag skicka upp en gyrostallrik till honom från Apse Svise medan David och jag gick ner och åt middag. Efteråt gick vi till La Corte där David beställde en glass och jag en Gin & Tonic. När vi fick våra beställningar sa servitören till mig: "Jag tycker mig minnas att du inte gillar fireworks, men jag tog med mig ett par ändå för säkerhets skull." Och på brickan låg två tomtebloss. Vi satte dem i Davids glass och tände på dem. Men HUR kunde han komma ihåg det efter så lång tid? Han måste ju ha serverat tusentals kunder i mellantiden!Karin förundrad |
|
#6
|
||||
|
||||
|
Det där med att bli igenkänd har också förundrat mig. 1996 firade jag och min dåvarande man våra 50-årsdagar på Kreta I Agia Marina. Tillsammans med våra barn och 2 goda vänner. Min man gick bort -98.
99 på hösten var jag tillbaka, då i Platanias med min nuvarande man. Gick till takserveringen på hotellet vi bodde 96 och där var samma servitör och han kände igen mig och att vi firat våra födelsedagar. Men han sa också att det var inte samma man som då. Hur kunde han komma ihåg det? 2005 var vi tillbaka. Klart att han kände igen oss då också och att vi hade varit där för några år sedan. Frågade hur han kunde minnas oss bland alla andra gäster. Det är mitt jobb fick vi till svar. Nu spårade vi ur lite. Tråden handlar ju om Karpathos och jag förstår att ni har det bra. Fortsätt och njut av tiden som är kvar av er vistelse och stort tack för rapporterna. Kerstin |
|
#7
|
|||
|
|||
|
Tack, Karin! Så roligt att få läsa lite från Karpathos
![]() Det där med att greker (händer även i Italien) "känner igen" människor tror jag kan ha att göra med en "kulturskillnad". Greker SER en på ett helt annat sätt än vi här i Norden.... De ser oss i ögonen och noterar personen, inte bara en "kund".... På något vis är de öppnare och mer intresserade av människan "bakom" kunden... Låter lite flummigt, kanske, men det är det intryck jag fått genom åren. Så många gånger det hänt att en servitör/servitörska känner igen en fast det gått åtskilliga år sedan sist och inte bara servicepersonal utan folk på gatan som hejar glatt och frågar hur det står till och vad som hänt sedan sist man sågs (folk som sett en genom åren men som man egentligen kanske inte har någon relation till). Det är så hjärtevärmande..... Vi svenskar har ett och annat att lära av detta härliga och varma folk!! Catlady 🐈
Senast redigerad av Catlady den 2026-07-06 klockan 22:24. |
![]() |
| Ämnesverktyg | |
| Visningsalternativ | |
|
|