Jag är inte som andra...

[Marianne]

Ja, planerandet är en del av resan.
Här är det också jag som sysslar med att planera, hämta upplysningar på nätet, ser till att vi är pålästa - och maken är också helt nöjd med den fördelningen.

Jag har aldrig uppfattat ordspråket ”Planering är halva resan” så bokstavligt att jag tänkt att planeringen verkligen skulle utgöra hälften av en resa. Snarare som en del av resans många fasetter. Liksom hemkomsten, minnena, fotografierna, någon att dela sina upplevelser och erfarenheter med.

Planering är ibland praktisk och nödvändig, andra gånger överflödig. Beställer jag en resa lång tid på förhand kan jag gå och glädja mig till den resan, ”planera”, drömma och se fram till resan. Har jag möjlighet att åka impulsivt, vilket jag sällan har, men när jag gjort det, då har det varit kul att kunna sticka iväg och ta det som det kommer – helt utan månaders planering.

Åker jag till en välkänd plats, kanske mest för vila och få avkoppling med sköna bad – då behövs ingen noggrann planering, men drömmarna och längtan den har jag!

I våras åkte vi på ”våra livs resa” (får man väl säga) när vi besökte dottern i Australien. Innan vi kom till hennes stad besökte vi Sydney några dagar. Fem övernattningar hade vi där = fyra hela dagar. Ska man få maximalt ut av ett så kort besök på egen hand, en helt okänd plats, så tycker jag att det är nödvändigt att vara påläst och göra sig några tankar om vad man vill se och hur dagarna ska användas. Vi bodde mycket centralt och helt perfekt, vi fick maximalt ut av besöket, helt underbara dagar – vi vandrade runt och kände oss hemma i Sydney redan från första stund. Varför? Planering (och en bra karta)! Rolig planering under årets första, mörka vintermånader. Det finns så mycket upplysningar bl.a. på nätet och det var rolig planering som gjorde vårt besök i Sydney till något alldeles extra!

Många åker på en arrangerad resa när de åker på längre resor med okända mål. Jag vill hellre själv! Men då är planering ett av nyckelorden!

Så för mig är frågan om ”planering eller ej” en fråga om vilken resa jag gör. Reser jag runt bland välkända öar är det lycka att kunna vara oberoende av fasta planer. När vi besöker Aten vintertid gör jag mig ofta några tankar på förhand om vilka gamla resp. nya platser vi kunde tänka oss att besöka. Sen blir det ju inte alltid så….

Ja tänk vad olika vi är... Jag planerar aldrig, bokar gärna in mig i sista minuten (jaaa även när jag inte reser till Grekland, vilket är rätt ofta ). Jag HATAR verkligen att planera!

Jag älskar att komma till en ny plats, gå vilse, fråga en främling om vägen och kanske få en pratstund, sätta mig på ett kafé och insupa atmosfären...
De bästa tipsen får man garanterat på plats, av hotellpersonal eller folk man möter ute. Jag tycker dessutom att reseguider är rätt tråkiga och ofta dåligt uppdaterade.

Mina reseförberedelser består av helt andra saker. Kanske hitta den perfekta boken att läsa på planet, pyssla om mig lite extra innan jag reser - kanske ett frisörbesök, ansiktsbehandling eller massage... Jag tycker mycket om själva resandet, älskar flygplatser, stämningen, förväntningarna. Känslan av att allt är möjligt. Oj vad barnslig jag låter nu, men det hoppas jag få fortsätta att vara ett tag till!

[Ingerp]

En av de bästa stunderna på resan är själva inflygningen. Förväntningarna är på topp!

Men... innan dess har jag rest, säkert i flera månader. Först till olika platser för att slutligen bestämma det fysiska resmålet. Därefter inleds en ny resperiod till RESMÅLET!

Jo, jag njuter av att resa länge, om än bara i fantasin. Planera gör jag däremot inte, bara funderar på vad man skulle kunna göra. En del blir av, annat inte.

Just nu reser jag till Tilos, Thassos, Alonissos och ett antal andra ställen.

Inger

[Eva L]

Jag planerar inte särskilt mycket. Ibland bokar jag i sista stund och ibland mycket långt innan. Läser på lite ibland som inför resan till Amazonas förra vintern men sen lämnar jag det mesta åt slumpen. Gjorde dock en del efterforskningar vid val av djungelföretag eftersom jag ville komma nära naturen utan att störa människorna och djuren allt för mycket var såna faktorer viktiga. Gick runt lite i Manaus och pratade med olika guideföretag. Många lovade "guld och gröna skogar" medan Gero som jag fastnade för direkt sa inte vet jag om ni får se några sällsynta djur men fem härliga dagar kommer ni att få om ni orkar gå, står ut med myggorna, regnet och att inte kunna duscha varje dag. Vi fick inte bara fem härliga dagar utan en otrolig fantastisk upplevelse som kanske tom. förändrade min världsbild lite.

Eva