![]() |
|
|
|
#1
|
||||
|
||||
|
Jag vet mycket väl hur många anser sig bli bemötta i Turkiet, men om ni läser noga vad jag skrivit så står det att det var på den turkiska landsbygden.
Jag tycker att den här berättelsen, som kommer från en kvinna som har rest ensam i många länder, och som sagt däribland i Grekland, är viktig och intressant för den pekar på hur vi dömer ett helt lands befolkning efter hur det är, eller hur vi tror att det är, på några få överexploaterade turistorter. Befolkningen i de inre delarna av Turkiet lever ett totalt annorlunda liv än deras landsmän i turistorterna - många av dem har aldrig ens varit till havet. Att välkomna främlingar och dela med sig av allt de äger som vore de en i familjen är en självklar del i deras livsstil. |
|
#2
|
||||
|
||||
|
Som jag skrev så har jag bara varit i alanya och side. Dömer inte alla i turkiet, men jag blev avskräckt och känner inte för att "riskera" en semester till.
|
|
#3
|
||||
|
||||
|
Vi bodde i Fetye och det var dagen efter at Irak invaderat Kuwait som vi anlände till Turkiet. Vi gjorde flera bussresor bla till ett naturreservat samt till Pammukale och Ölu Deniz. Jag hoppas att du inte tycker att jag dömde ut hela Turkiet utan bara delar av den manliga befolkningen. Det var faktiskt så otroligt at flickorna inte vågade gå ensamma i stan pga alla killar som följde efter. Ingen av tjejerna hade haft några svenska pojkvänner här hemma
och tyckte att det var väldigt pinsamt. Eva |
![]() |
| Ämnesverktyg | |
| Visningsalternativ | |
|
|