Vilken person är du i Grekland?

[Marianne]

Ursprungligen postat av mrwalker

...dum tenåring kalte meg (iført australsk skinnhatt...) en "Jävla Grek", har jeg nok aldri vært stoltere.

Dagens guldkorn i den rätt så roliga tråden att följa, mrwalker!

Marianne - som njuter av Grekland bl.a. för att jag där kan släppa stress och alla tunga plikter och måsten!

[inkfish]

Ursprungligen postat av mrwalker

men når en (tilfeldigvis svensk) dum tenåring kalte meg (iført australsk skinnhatt...) en "Jävla Grek", har jeg nok aldri vært stoltere.

Du ser! Det behövs en svensk om sanningen ska fram

[Enigma]

Jag känner mig lyckligare i Grekland men både min positiva livssyn och inre lugn är detsamma både där och här hemma.

Enigma

[Klick]

I normala fall (läs Sverige) har jag ett stort behov av kontroll och allt jag skall företa mig måste planeras. Jag blir i normala fall lättirreterad för att bussen eller tåget är försenat och har mycket litet tålamod. Kan inte leva utan min klocka eller min mobiltelefon eller datorn... I Grekland drabbas jag plötsligt av tålamod, lugn och att jag behöver inte veta vad klockan är eller om jag har täckning på mobiltelefonen eller inte... Jag anser mig själv vara en gladare och en mer öppen människa än vanligt...

[Lissi]

Ursprungligen postat av Klick

I normala fall (läs Sverige) har jag ett stort behov av kontroll och allt jag skall företa mig måste planeras. Jag blir i normala fall lättirreterad för att bussen eller tåget är försenat och har mycket litet tålamod. Kan inte leva utan min klocka eller min mobiltelefon eller datorn... I Grekland drabbas jag plötsligt av tålamod, lugn och att jag behöver inte veta vad klockan är eller om jag har täckning på mobiltelefonen eller inte... Jag anser mig själv vara en gladare och en mer öppen människa än vanligt...

..men är inte det en allmän "semesterkänsla?" Jag undrar mycket över det när det gäller mig i alla fall..om jag/Du var i en fransk by eller på en italiensk ö på semester skulle vi ha mer kontrollbehov då? Eller det är kanske så att vi är så vana och HEMMA i Grekland att vi just KAN släppa allt för vi känner igen oss och vet hur det funkar/inte funkar och anpassar oss till det automatiskt av vana...??? Det är spännande att vi förändras så av Grekland....

Lissi - som LÄNGTAR!!!

[Klick]

[quote=Lissi;198849 Eller det är kanske så att vi är så vana och HEMMA i Grekland att vi just KAN släppa allt för vi känner igen oss och vet hur det funkar/inte funkar och anpassar oss till det automatiskt av vana...??? Det är spännande att vi förändras så av Grekland....

Lissi - som LÄNGTAR!!![/quote]

Ja, jag tror att det är så att det är på grund av att man har semester och då slappnar man av automatiskt...

- "bara" 153 dagar

[camilla34]

Nu har jag inte varit i grekland, ingen annan utlandssemester heller, bara tyskland, österike ungern och våra grannländer.

MEN jag skulle tro att jag ändras. Tycker det är en självklarhet att man ändras lite när man kommer på semester. Ingen stress med att passa tider, ingen matlagning, ingen städning av stort hus, bara ledighet och lugn. Ska bli så skönt att komma iväg i maj, åker med dottern, lilla sonen och sambon bli hemma.

[xenos]

Jag har funderat mer över din fråga xenos och har kommit på en sak till: jag lever i nuet när jag är i Grekland. Det har jag svårare att göra här hemma.

Jusr det! En av mina första insikter över varför jag trivdes i Grekland formulerade jag som en mycket högre närvarokänsla. Och det behöver man ju jämnt.

Jag minns en gång på Finikas på Koufonissi, efter en lång sen lunch - då snappade jag plötsligt att det stora sällskapet alldeles intill satt och pratade om räddningstjänstens organisation i Uddevalla!

Sällskapet klarade inte en förhöjd naärvarokänsla. De kröp in i tryggheten!

Det störde min upplevelse av

Tacka f..n för det!

[zeus&hera]

Har läst alla era tankar och funderingar, och håller med om de flesta!

Med risk för att låta djup och flummig så vill jag dela med mig av MIN känsla när jag återvänder till Grekland - och speciellt Kreta (där jag har min starkaste upplevelse av detta kvar):

Jag blir liksom FÖRÄLSKAD i allt och alla; landet, dofterna, livet, människorna, katterna - men allra mest i MIG själv! Jag blir min egen bästa vän i Grekland och älskar den känslan! Någon som förstår?

[Katitzi]

[quote=zeus&hera;19803

Jag blir liksom FÖRÄLSKAD i allt och alla; landet, dofterna, livet, människorna, katterna - men allra mest i MIG själv! Jag blir min egen bästa vän i Grekland och älskar den känslan! Någon som förstår?[/quote]



Ja, jag förstår precis! Man blir mer tillfreds och nöjd både med tillvaron och sig själv!
Katitzi

[Stina]

Ursprungligen postat av zeus&hera

Med risk för att låta djup och flummig så vill jag dela med mig av MIN känsla när jag återvänder till Grekland - och speciellt Kreta (där jag har min starkaste upplevelse av detta kvar):

Jag blir liksom FÖRÄLSKAD i allt och alla; landet, dofterna, livet, människorna, katterna - men allra mest i MIG själv! Jag blir min egen bästa vän i Grekland och älskar den känslan! Någon som förstår?

Jag förstår! Känner likadant

//Stina

[litentuva]

Ursprungligen postat av zeus&hera

Jag blir liksom FÖRÄLSKAD i allt och alla; landet, dofterna, livet, människorna, katterna - men allra mest i MIG själv! Jag blir min egen bästa vän i Grekland och älskar den känslan! Någon som förstår?

Absolut!! Men undantag för katterna...

(med risk att få på moppo av alla Kalimeras kattälskare...)

[ioslinajr]

Jag njuter mer av stunden där eftersom att jag vet att den är begränsad. Dum som man är njuter man inte av stunden lika mycket hemma, varför tror man att hemma-tiden är obegränsad för?

Sedan blir man en lugnare och mindre stressad version av sig själv i Grekland! Jag och mamma hade ett uttryck under vår senaste öluff: "Ursäkta att jag är så seg, jag har nyss varit på Koufinissi"

[inkfish]

Ursprungligen postat av xenos

Sällskapet klarade inte en förhöjd naärvarokänsla. De kröp in i tryggheten!

Tror du det? Jag är inte säker. Det kanske bara är så att Greklandsupplevelsen går olika djupt i olika människor. Det märks ju här i tråden också.

För min del är jag glad att jag hör till dem som känner nåt helt annat komma till liv i mig när jag kommer till Grekland. Annars kunde jag lika gärna strunta i att åka dit.

Ursprungligen postat av litentuva

Jag är precis som jag är på Kreta, fast det sättet verkar funka något bättre där än hemma,

Det där tycker jag var jättebra formulerat

Ursprungligen postat av ioslinajr

"Ursäkta att jag är så seg, jag har nyss varit på Koufinissi"

Och det också

[Yanna]

Jag tror också att Greklandsupplevelsen går olika djupt! Eller jag vet det! Är ju bara att läsa i den här tråden!

Yanna

[xenos]

Instämmer till fullo. Grekland sätter olika djupa spår i oss.
Men vad är då förklaringen?
För en del är kanske behovet av trygghet, (=samma föreställningar, samma samtalsämnen, etc. etc), större än upplevelser av närvaro.

[inkfish]

Ursprungligen postat av xenos

Instämmer till fullo. Grekland sätter olika djupa spår i oss.
Men vad är då förklaringen?
För en del är kanske behovet av trygghet, (=samma föreställningar, samma samtalsämnen, etc. etc), större än upplevelser av närvaro.

Jag vet inte. Man skulle ju samtidigt kunna säga att det är trygghet att åka tillbaka till Grekland hela tiden

Jag undrar om det handlar om hur beredd man är att öppna sig för allt det Grekland har att erbjuda. När Grekland en gång har fått ens försvar att rämna så går det liksom aldrig över, det blir som ett missbruk, man måste regelbundet ha en dos för att må bra.

Det zeus&hera säger om förälskelse är inte dumt alls. Förälskelse är just det där försvaret som rämnar. Och olika människor är nog olika benägna att bli förälskade - liksom varje individ är olika benägen vid olika tidpunkter.

[inkfish]

Men Eva, lätta ankar lite grand! Kontroll handlar inte trafik och att släppa kontroll innebär inte att dricka sprit. Hela tråden handlar ju om känslomässiga upplevelser, ser du inte det?

Och ja, det var jag som skrev om samtalet vid bordet intill. Självklart får de prata om vad de vill - men jag behöver ju inte vara där och lyssna. Precis som du inte behöver vara där om sällskapet intill blir packade, t ex. Då gissar jag att du också hade haft såna där synpunkter som du tycker att det är förmätet att jag har

[Eva L]

Nog förstår jag det men jag tycker att ni vimsar till det med prat om personlighet och talet om att vara en annan människa. Klart att jag tycker att Grekland är fantastiskt annars skulle jag inte ha tillbringat så mycket tid där. Sen var det faktiskt någon som just nämnde bilbälteskuddar i sitt inlägg.

Jag är nog för gammal för att tro att just jag reser på det rätta sättet eller kopplar av på det rätta sättet. Jag försöker bara ha en bra avkopplande resa med spännande möten och härliga dagar. Även här hemma handlar tillvarom om att få ett bra liv och inte drömma mig bort allt för ofta från nuet.

Bra semesterupplevelser har jag haft på andra ställen i världen också så på det viset är Grekland inte unikt för mig.

Eva

[inkfish]

Ursprungligen postat av Eva L

Nog förstår jag det men jag tycker att ni vimsar till det med prat om personlighet och talet om att vara en annan människa.

Men nu har ju du synpunkter på hur vi pratar - såna där som jag inte fick ha

Det rätta sättet att resa är det sätt var och en själv väljer, tycker nog jag.