|
Måndag 5 Maj var det vanlig vardag igen med öppna affärer,
den grekiska vardagen var åter kommen till Agios Nikolaos. Färjebiljetter
till Milos inhandlas. 2 x 15 €. Färjan ska ta sju timmar och
vara på Milos runt ettiden natten mot tisdagen.
Färjan kom någon halvtimme försenad till Ag Nikolaos
och vi gingo ombord.. En trappa upp stod pursern och kontrollerade alla
biljetterna. Dock ej våra !!!!! Av enkelt skäl. Vi hittade
dem ej. Birgitta som eljest är en omvittnat skicklig administratör
kunde för sitt liv icke finna på var vi hade våra biljetter.
A sökte nogsamt igenom vårt lilla bagage, men icke en skymt
av några biljetter. Alltnog, pursern förklarade att han kunde
skriva ut tvenne nya biljetter till oss, och om vi återfann våra
saknade färdhandlingar, då skulle vi genast få pengarna
åter. Vi gjorde sålunda.
En timme senare hittade Birgitta biljetterna… I fickan på
sina shorts !!!! Tablå. Vi sökte upp receptionen och ville
tala med pursern, men det lät sig icke göras enär pursern
sov i sin hytt. Skulle dock purras vid midnatt. Återkom då
blev beskedet. Vi återkom på utsatt klockslag, men nu nytt
besked. Pursern skulle först purras vid tid strax före fartygets
ankomst till Milos. Tio minuter innan ankomsten till Milos dök pursern
upp. Nja, nu kan icke jag fatta beslut om restitution på de 30 €
ni betalat extra, det kan bara min chef göra. Och när kommer
Chefen då?? Nja, strax innan fartyget lägger till tippade Pursern.
Chefen kom samtidigt som de första nypåstigna passagerarna
började rassla i trappan. Chefen kunde närmast betraktas såsom
"En abstraktion med viss mänsklig anknytning" Beslutet:
Nej, icke ett öre tillbaka. Men Pursern lovade ju. Men pursern hade
drabbats av temporär men klädsam minnesförlust. Icke han
någon restitution lovat. Vi rusar av färjan precis som man
drar in trossarna och förbereder för avgång. Snöplig
sorti.
Milos mitt i natten. En liten vänlig farbror tar genast hand
om oss och visar vägen till ett utsökt bra och billigt boende
uppe vid den stora kyrkan just ovanför hamnen. 124 trappsteg är
det från hamnen. Stor altan med grandios utsikt över hela nejden.
Därefter skön sömn hela natten. Vi tillbringade förmiddagen
med att strosa runt i Adamas hamnområde och provsitta diverse tavernor.
Eftermiddagen tog vi enligt god sed och vänja lokalbussen upp till
Plaka för att därstädes intaga kvällsvarden. Vi hittade
en liten helskön taverna där matsedel var ett mera okänt
begrepp. Kocken bjöd alla gäster till köket för att
visa vad huset förmådde i matväg. Tvenne huvudrätter
funnes denna kväll, men i övrigt bara lokalbefolkningen samt
därtill vi två turister. Det började blåsa något
rent exempellöst, så vi bestämde oss för att snabbt
återvända ned till Adamas och vårt rum. Eftertrötta
somnade vi ganska tidigt denna afton i de hypersköna sängarna,
trots att den fördömda kyrkklockan väsnades två ggr
i timmen natten igenom.
 |
Onsdagen inleds med ett idogt SMS-ande. Sonen Janne gratuleras
på sin 35-årsdag. Appropå SMS. Denna resa har det SMS-ats
i en omfattning av mera sällan skådat slag. Rena terrorn kunna
någon hemmavarade Kalimera måhända tycka. Emellertid
har det ävenså strömmat in SMS från Svenskbaserade
trånande Kalimeror. Nya begrepp har tillkommit. "Smyg-SMS"
"SMS-Kvot" Terror-SMS" mm mm. Konstiga begrepp för
den icke invigde måhända, men väldigt roligt för
alla oss inblandade. Att det denna onsdag är snålblåst
och lätt regn samt bara 17 grader i luften, det glömmer vi helt
att meddela alla hemmavarande. Trånandet efter årets Greklandsresa
kunde ju rentav upphört då, och det vore ju synd.
 |
I brist på sol och bad kollar vi in ortens affärer. Super-market,
på 75 kvm, har just denna dag öppnats. Gud vet var öborna
annars handlar?? Det finns ju bara små minimarket och knappt det.
Arne inhandlade till öbornas ohöljda förvåning en
fyralitersdunk med joniserat vatten samt tvenne glaskrus vardera innehållande
två liter Ouzo. Vid kassan hjälpte alla till att för A
förklara det olämpliga i att späda ut Ouzon med joniserat
vatten avsett för strykjärn. A hade väldigt skojigt och
framhärdade i att denna mix ger en gudadryck vida känd uppe
i det kalla Norden. Ouzon kostade 8,7 € per pava och det joniserade
vattnet 1 € för fyra liter inkl dunken.
Strax därpå i gränden intill, hällde vi ut det joniserade
vattnet i en blomkruka samt fyllde över fyra liter Ouzo i dunken,
i och för snabbt hemskick till suktande vän i Bandhagen. Hemskicket
kostade 19 € för vikten strax under fem kilo. Anlände Bandhagen
tre dygn senare och öppnades i jubel. Arne firade med isad Skåne
samt rikligt med torkat renkött som tilltugg.
Torsdag 9 Maj. Vi väcktes brutalt av att man drog igång
en cementblandare årgång äldre just nedanför vår
öppna altandörr. Här skulle göras i ordning inför
den väntade turistsäsongen. Vårt uppbrott från Hotellet
blir snabbare än eljest på grund av oväsendet utanför.
Noteras ska att de elektriska vattenkokarna numera verkar vara standard
på alla rum.
Vi har redan inhandlat färjebiljetter till Sifnos. Bra väder
idag, men madame vi hyrt hos befarar ändock att Dolfinen kan ställas
in på grund av vind och vågor. Dolfinen går dock prick
på tidtabell klockan 14.00. I väntan på avgång
passar vi på att låta klippa oss. 9 € är bra pris.
Från Milos till Sifnos tog det bara 55 minuter. Arne fick en vän
för livet i form av en 4 månaders Rotweilervalp på övre
däcket. Väl anlända till Sifnos sutto vi oss genast ned
på strandfiket. Arne tog en promenad upp till Pension Dorotea, där
vi bodde i Maj 2001, men Pensionatet hade ännu ej öppnat för
säsongen.
 |
På turistbyrån i den lilla lokalen med det stora utbudet
fixades genast fram ett pensionat vilket ämnade öppna så
snart man fick några gäster. Vi väntade på fiket
tills en man med bil kom och hämtade oss för färden längs
hamnbassängen och bort till höjden på andra sidan, bara
hundratalet meter från den vackra lilla kyrkan. Kyrkan saknar dock
väsnande klockor. 20 € per natt för suveränt bra boende.
Lite ensligt dock enär vi var de enda gästerna. En jättealtan
hörde rummet till liksom en del myggor. Några lakan fanns ej,
och då lovprisade vi inköpet av tvenne Kalimera-sidensovsäckar.
Funkade precis perfekt som lakan. Kvällen tillbringade vi på
den Grekisk/Italienska pizzerian i byn. Alltid suverän mat och vänlig
personal.
Fredag 10 Maj. Vi for med lokalbussen upp till Appolonia (Chora)
för att strosa i gränderna och beundra den gudomligt vackra
vyn. Man kan se över hela ön från de högst belägna
partierna i Chora.
Lördag 11 Maj. Vi tar åter lokalbuss till Chora och
byter där till den lilla Vathy-bussen. Tillbringar mest hela dagen
i Vathy med sol och bad. SMS-ar till Marianne och Jens i Danmark att vi
sitta Taverna hos Maniolis , med den berömda vita runda grillen ett
stenkast från havet. Då vi framåt eftermiddagen med
den lilla bussen återvänder till Chora, då vankas fest.
Alla är festklädda och på tavernan med den fina utsiktsaltanen
spelas levande musik. Folk kommer och går. Alla väldigt fint
klädda i högtidsdräkt. Det ska bli bröllop i byn.
Smällare i mängd detoneras, och det skjutes till måls
med jaktgevär.
 |
Söndag 12 Maj. Packningsdags igen. Skola nu fara vidare till
Paros på eftermiddagen. Stuvar in packningen på resebyrån
och sedan tillbringar vi dagen i Kamares. Vi passar givetvis på
att inhandla tvenne ½-kilos Sifnosostar. Birgitta inhandlar jämväl
ett antal lokalproducerade keramiska alster under Arnes milda protester.
Sifnos är vida känt för sina fina keramiska alster. Ostarna
äro en smaksensation icke av denna världen. Kan med fördel
förvaras i åratal utan kylskåp. De keramiska alstren
kunna likväl enligt Arne förvaras i källarutrymme ävenså
i åratal. Ankommer Paros på kvällen, och tar genast in
på vårt stamlokus, Pension Rena, just ovanför hamnpolisens
kontor. Vi skynda ut att hos den lille plåtslagaren inhandla tvenne
ljuslyktor av husets egna tillverkning. En lite större modell för
oss själva, samt en lite mindre som vi ska ge till Kalimera och Camilla.
C kom genast att bli förtjust i den lykta vi visade upp från
Paros vid besöket hemma hos dem i samband med förra höstens
öluffartur De fick även en Sifnos-ost som tack för den
utsökta middagen de bjöd oss på .
Måndag 13 Maj. Vi tar morgonfärjan från Paros
till Naxos. Av slumpen blev det den sprillans nya färjan "Blue
Star Paros" vilken var ute på sin allra första tur från
Pireus till Santorini via Paros och Naxos. Speciell färja. Kombinerar
den traditionella färjans komfort med High-Speedfärjans snabbhet.
Extremt lättmanövrerad vid hamnarna. Soldäck utomhus samt
måhända lite plastig inredning inomhus. Tid mellan Paros och
Naxos inkl angöring: Strax under timmen.
Vännen Vaggelis från Hotel Prokopios väntar i hamnen
för transport till Hotellet. www.prokopis.com
Aftonen är vi på Taverna Gorgona vid Agia Anna, vår
favorittaverna på ön.
Tisdag 14 Maj. Regn på natten samt frampå småtimmarna,
men vid tiotiden på förmiddagen blåste alla regnmoln
bort och solen uppenbarade sig ånyo. Blåsten kvarstannade
dock. Den kraftiga sydvinden omöjliggjorde dock bad vid Agia-Annas
klippor, där vi trivs så bra.
Onsdag 15 - Fredag 17 Maj. Vi har det behagligt samt gör
visiter hos våra vänner på ön. En av vännerna,
mannen på den lilla serveringen något hundratal meter nedanför
ost- och kryddbutiken vid branta gatan, sammanfattade av egen maskin precis
exakt vad vi känner för öarna när han hälsade
oss välkommen och utbrast " Welcome where you two belongs"
Det måste synas på oss att vi trivs väldigt bra på
öarna .
Vi fann ett utmärkt exempel på den Grekiska humorn när
den är i sin fullaste blom, då vi längs hamnpromenaden
en förmiddag beskådade skyltarna med frukostalternativen. Grekerna
har ju ofta upp till tiotalet olika frukostförslag att bjuda på
i stegrande prisklass. Varje alternativ med noga angivande av innehåll
och omfång ned i minsta marmeladklick.
Den skylt vi fastnade för, och som orsakade många glada skratt,
hade som alternativ nr 1 "Greece breakfast" med innehållsdeklarationen
"1 coffee and 1 cigarette!!!!" Ja, men så är det
ju i Grekland. Frukosten är något man raskar undan utan större
åthävor.
Under fredagens eftermiddag packar vi för att fara in till staden
Naxos och där övernatta inför den tidiga färjeavgången
till Tilos nästkommande morgon. Vännen Vaggelis fixade fram
ett suveränt litet pensionat precis så nära hamnkajen
man komma kunde. Från den excellenta altanen hade vi direktutsikt
till färjekajen . Prisläge strax under 20 € för trivsamt
rum. Vaggelis menade att rummet kan spara mycket väntan enär
man ser när den allestädes försenade "Romilda"
anländer och ändå gott hinner ta promenaden ned att gå
ombord. Stället heter Hotel Okeanis, mobiltel 0944 225686. Samma
ägare har också Hotel Adriani en bit längre bort. www.hoteladriani.com
|
