Grekland. Resebrev från den Parga på grekiska ön fastlandet. Kalimera

Resebrev från Grekland 2003

Dramatik i Parga

I flera år har vår grekiske pizzaleverantör Christos "tjatat" om, att vi istället för Grekiskaöarna skall välja att åka till Parga på fastlandets västkust. Eurovals året 2003 skulle vi inte åka alls pga valrörelsen som infaller vid den tid vi normalt åker. Efter sommarledigheten tränger dock resfebern ut i ådrorna och vi bestämmer oss att åka i början av september. Men vart? Efter mycken möda och flera besök på resebyrån bestämde vi oss för att göra Christos till lags. Vi köpte en resa till Parga.

Vid ankomsten sent på kvällen stannade bussen i utkanten av Parga och en pick-up tog vårt bagage till hotellet medan vi fick gå genom de smala gatorna. Vi fick en lägenhet på första våningen med balkong mot gatan. Jättemysigt då vi trivs med att se folk och kunna prata med de som passerar utanför.

På morgonen när vi vaknat och fixat till frukosten på balkongen, ser vi att bara längs vår gata finns såväl bageri, supermarket, frukt -& grönsakshandel som två tavernor . Enligt resebyrån skulle det gå att bada bara 75 m från hotellet och mycket riktigt, där fanns en liten vik med klapperstensstrand och härliga vågor. Efter morgondoppet strosar vi ner mot hamnen och möts av en underbar syn…. Hamnen ligger inne i en liten vik och i inloppet ligger en liten ö med 2 kapell. Vid horisonten kan man ana såväl Antipaxos som Paxos. Vid slutet av hamnen uppe på klippan ligger en gammal borg och bakom denna skall Valtosstranden finnas.

Andra dagens kväll sitter vi på en servering vid hamnen när mörkret faller. Över havet och bakom borgen ser vi blixtarna korsa himlen i ett riktigt oväder. Borgen som belyses underifrån och nu även ovanifrån ser ut som en Harry Potter-borg i blixtarnas sken. Alla är överens om att det är skönt att ovädret inte är precis över oss. Väl hemkomna till hotellet sitter vi en stund på balkongen med en stor måne hängande över oss. Lägger oss vid midnatt och vaknar några timmar senare av ett enormt muller och ljussken. På några minuter byts idyllen ut till kaos. Regnet vräker ner och snart är vattennivån på gatan uppemot 40 cm. 30-35 blixtar i minuten korsar himlen. Detta håller på nästan 3 timmar varefter vi somnar och vaknar vid 8-tiden till en ny dag med strålande sol.

Vi ser fram emot en dag vid stranden men ovädret har lämnat spår som gör att vi bestämmer oss för att efter frukost strosa runt i stan. Vår husvärd, den lille Ole med paraplyet, döpt efter den danska visan, kommer över gatan och som han inte talar någon engelska utan bara dålig tyska, uppfattar jag det som att han frågar om Sverige har en kvinnlig premiärminister. Han mumlar något och går tillbaka till sin radio vid ett litet bord under ett citronträd.

Uppe i affärskvarteren står vi och fönstershoppar när en annan svensk kommer fram och säger: Är det inte hemskt att en svensk minister inte kan gå ut och shoppa utan att attackeras av galningar? Jo visst säger jag, men vad har hänt? Mannen berättar då att Anna Lind skadats i en attack på NK. Både hustrun och jag står som fallna av blixten. Det är knappt en vecka sedan jag kramade om Anna Lind vid ett torgmöte inför valet. Hon och Thomas Bodström gästade Kalmar och vi på Arbetarekommunen var värdar för dem under några timmar. Vi nästan springer genom gatorna mot resebyråns kontor där vi hoppas få information från Sverige.

På Apollos kontor hänvisar man till pärmen med 3 dagar gamla nyheter. Jag ber att de skall gå in på Internet och Aftonbladets hemsida och skriva ut senaste nytt. Inte alls, vi hänvisas till ett IT-café på andra sidan staden om vi vill ha hjälp. Efter mycket tjafs får jag lov att själv gå upp och läsa på deras dator, men jag får inte skriva ut några nyheter. Vilket århundrade lever resebyråerna i? Vi träffar en annan svensk, som har en digitalradio, tillsammans tillbringar vi kvällen med att följa den sorgliga nyhetsutvecklingen.

Resten av veckan har vi fint väder och seglar med Marco Polo till öarna utanför kusten samt latar oss och badar. Att gå för fulla segel i strålande sol med Korfus kust bakom sig är en upplevelse. Skepparen är en otroligt skicklig seglare och handskas med Marco Polo som om det vore en optimistjolle. En dags tur med uppehåll såväl på Antipaxos som på Paxos rekommenderas. På Paxos gästade vi ett "riktigt" grekiskt cafenion. Bara det var en upplevelse. Efter en vecka fylld av dramatik åker vi tillbaka till Sverige, men en sak är säker, vi återkommer till Parga som är just den pärla som vår grekiske vän Christos beskrivet.

Gun & Göran Wiegert, Kalmar

Parga på Kalimera »
Fler resebrev från 2003 »