Resebrev från Kykladerna 2006

© Text & Bild: Alexandra & Sebastian
Användarnamn på Kalimera: Alexandra

KYKLADLUFF
Folegandros, Ios, Mykonos, Paros, Naxos, Santorini
27 maj - 24 juni 2006
av Alexandra och Sebastian

Trötta och förväntansfulla anlände vi till Landvetter, incheckningen tog lång tid och det märktes att det var ö-luffartider. Efter att ha lämnat önskemål om sittplatser bredvid varandra blev vi glatt överraskade när vi fick fönsterplats och dessutom stort benutrymme. Vi anlände nästan en halvtimme före utsatt tid och maten som serverades var riktigt god. Resan började med andra ord bra!

Väl framme på Santorini mottogs vi inte av den värmevåg vi annars är så vana vid, det var nästan lite kyligt och det blåste rejält, men inget som vi stördes av, då lyckan av att vara framme var så stor.
Vi möttes av ett stort antal roomsare utanför utgången och följde med en trevlig man till Luis Studios i Kamari. Helt okej studio med stor balkong och utsikt mot poolen och havet (35 Euro), det enda problemet var att det inte låg i Kamari som Luis lovade, och det var inga 5 minuter in till strandpromenaden. Vi hyrde en moppe för 10 Euro och åkte på 10-15 min in mot centrum i Kamari, där vi tog varsin toast till lunch på en trevlig servering. Noterade att det inte alls blåste så mycket som det gjort från vårat pensionat, och ångrade oss lite att vi inte tagit med oss våra badkläder. Efter lite inhandling av dryck och frukost till morgondagen åkte vi tillbaka till pensionatet och simmade några längder i den inte så varma poolen.

Vi var trötta efter resan så vi gjorde oss snabbt i ordning för att åter åka in mot stan för att äta middag. Vi slog oss ner på en lite finare restaurang och åt goda kötträtter, efter det bjöds vi på hemgjord gudomlig glass. Det var tyvärr kallt och vi frös trots långärmade tjocktröjor och byxor, så innan vi åkte hem tog vi varsin kaffe och te för att värma oss. Vägen tillbaka till pensionatet var mörk och endast stjärnorna lyste upp, och väl framme hann vi inte mer än att sätta oss på balkongen för att skriva dagbok då strömavbrottet kom. Det var tråkigt för underhållningen från den lilla "amfiteatern" där ett all inclusive hotell höll till. Så fort elen kom igång kunde vi fortsätta att lyssna på sången och musiken som de roade sig med, innan det var dags för sängen.

Folegandros 28 maj -31 maj
Gick upp tidigt för att äta frukost, Luis körde oss till hamnen som bestämt där vi köpte biljetter med en gammal skralta (15 Euro). Medan vi väntade på båten njöt vi av lugnet i hamnen denna stilla morgon. När så fartyget kom var vi nästan ensamma om att gå på, vi valde perfekta platser i aktern där vi kunde bre ut oss ordentligt. Vädret var perfekt, vindstilla och lagom varmt, det var ju så här vi mindes Grekland.

Väl framme möttes vi av lugnet, vi tog bussen upp till Chora för att leta boende. Tyvärr var det fullt på Anemomilos som låg med fin utsikt precis vid busstorget. Vi fick många erbjudande på diverse ställen, och vill man bo billigt och hyfsat med bra läge kunde man få en liten studio för 10 Euro. Vi beslöt oss dock för att åka ner till hamnen igen och bosatte oss på Vardia Bay Studios. Vi hade en stor studio högst upp med stor terrass mot hamnen och en balkong mot stranden. Ett av de bästa boendena för endast 35 Euro! Så fort vi fått av oss ryggorna gick vi ner till Vardia Baystranden där vi tog vårt första dopp i det kristallklara vattnet. Det var när vi låg och stekte oss i eftermiddags solen som vi kände att vi hade landat, att vi äntligen var framme, och hade 4 underbara veckor framför oss.

På kvällen åkte vi upp till Chora där vi åt fantastiskt goda Chicken sovlaki med bacon på ett av de tre torgen. Det var inte mycket folk, och när vi skulle åka hem var vi alldeles ensamma i natten, bortsett från getterna som gjorde oss sällskap längs vägen.

Morgonen efter var det alldeles spegelblankt på havet, vi åt frukost och gjorde matsäck på balkongen. Vi njöt av lugnet innan vi begav oss mot Ambeli. Vägen mellan Chora och Ano Mera var betydligt längre än vad vi trodde, och längs vägen mötte vi endast får och getter. En bit på väg kom det en man med åsnor som jag fick sitta på när vi tog kort. Vi konverserade trots att han inte kunde ett enda ord engelska eller vi grekiska, men jag förstod när han berättade om de olika stränderna i alla fall. Vi fortsatte åka tills vägen tog slut och åkte ner på en slingrig grusväg, det var en pärs att ta sig ner, men väl framme möttes vi av en liten stenstrand med ett ljuvligt vatten. Tyvärr brände vi oss en del på vägen, men vi hann med att bada ett par gånger och njuta av stillsamheten som rådde. Vi åkte hemåt och jag som satt bak på moppen njöt i fulla drag av den underbara utsikten som verkligen fick mig att tappa andan. Ön är så vacker och man ser havet vart man än vänder sig, samtidigt som den avlånga ön sträcker sig framför en. Efter att ha suttit i skuggan på balkongen, gick vi ner till stranden och badade, kastade macka och bara var.

På kvällen gick vi upp till kyrkan och tittade, sedan klättrade vi upp till toppen för att se solen gå ned. Hungriga gick vi till samma ställe som gårdagen och åt super god inhemsk ost och tzatziki, ostfyllda bifteki och köttbullar.

Denna morgon blåste det ganska friskt, och Sebban åkte upp till Chora för att köpa frimärke och ta ut pengar. Han kom tillbaka tomhänt, posten var stängd fast vi kollat kvällen innan vilka öppettider det var, och bankomaten var tom på pengar, men som tur var kunde vi betala hotellet med kort och få pengarna tillbaka.

Vi hade tänkt ta oss till Kartergo, men eftersom det blåste vågade vi inte riskera att gå dit och sen inte kunna vara där. Istället gick vi till en av de stränder som ligger till vänster om hamnen där det var helt vindstilla. Vi låg helt ensamma på stranden och badade i det uppfriskande och klara vattnet. Denna dag blev lång och härlig med mycket läsning och småspel. På kvällen var det så kallt att vi fick ha långärmat och långbyxor, trots det frös vi så vi åt inne, som de flesta andra också gjorde. Vi gick till Chic med "hemma-hos" känsla, maten var tyvärr ingen höjdare och i snålaste laget, dessutom den dyraste vi åt på ön. Vi kikade runt inne i Kastro efter maten, det var verkligen mysigt där inne, liksom resten av Chora som är så pittoreskt. Vi lämnade in tvätten till ägarinnan på hotellet, hon tvättade allting för bara 5 euro!, trots att vi erbjöd henne mer.

Sista dagen tillbringade vi enbart på Vardia Bay då det var lä där. Vi åt lunch i hamnen där vi också träffade på några amerikanare. De hade just lagt till eftersom det blåste för mycket ute till havs. Efter det gick vi tillbaka till stranden där vi kastade macka och läste varvat med bad. Fram mot sjutiden gick vi till hotellet för att byta om och sedan bege oss upp till Chora för att lämna moppen och äta middag. Vi åt på vår favorittaverna och avslutade med det vi började. Till förrätt åt vi den godaste grekiska salladen som vi någonsin smakat på och till efterrätt bjöds vi på en inhemsk ostkaka. Fram emot tolvtiden började vi vår vandring i mörkret ner mot hamnen. Det är helt kolsvart, ödsligt och lite obehagligt. En grekisk tjej slog följe då hon inte vågade gå själv ner. Vägen är ca 3 km och tog oss ca 40 minuter i rask takt, det var skönt att gå i den ljumna natten och dessutom hade det slutat blåsa. Vi mötte inte många fordon längs vägen, och det gjorde vi nästan aldrig på hela vistelsen. Vill man finna lugnet ska man verkligen besöka Folegandros, och det var med blandade känslor som vi lämnade ön kl halv två på natten.

Folegandros.
Folegandros.


Favorittaverna på Folegandros.
Favorittaverna på Folegandros.


Strand på Folegandros.
Strand på Folegandros.


Folegandros. Utsikt från vår balkong.
Folegandros. Utsikt från vår balkong.


Folegandros. Solnedgång.
Folegandros. Solnedgång.

1 juni- 5 juni
Vi var de enda som gick på färjan och vi fick också se öns enda taxi. De flesta låg och sov på golv bänkar och i fåtöljer. Det var först när vi närmade oss Ios som det blev liv och rörelse. Det var bara ungdomar som gick av båten, och i hamnen var det mycket liv och rörelse trots den sena timmen. Vi möttes av Lofos Village (45Euro)där vi skulle bo. Vi fick ett jättefint rum med internationell standard högst upp med utsikt över hela byn, poolen och havet åt andra hållet. Sov några timmar för att sedan gå upp och äta frukost på ett ställe, hyra moppe och bege oss till Mylopotas. Stranden var mycket finare än vad den ser ut att vara på kort, och vi blev glatt överraskade. Tillbringade eftermiddagen där för att sedan titta in på Ios Palace dit vi bestämde oss för att flytta. På kvällen gick vi in till stan och tittade runt i gränderna. Stan var mycket mindre än vad vi hade förväntat oss och det var inkastare överallt och de flesta uteställen sökte personal inför sommaren. Vi åt god pizza på en takterrass och det fläktade skönt. Luften dallrade av värme och efter att ha tagit varsin drink på ett mysigt ställe gick vi hem. Det var skönt att lägga sig då vi inte sovit många timmar.

På morgonen åt vi frukost på samma ställe som dagen innan, sedan checkade vi ut och bar ner packningen till bussplatsen. Jag tog bussen till Mylopotas och Sebban tog moppen. Vi checkade in och åkte sedan till Magnari, det stod i guiden att det fanns taverna och solstolsuthyrning, men när vi kom dit var stranden helt tom och inte en enda mänsklig rörelse hade varit där. Vi satte säsongens första fotspår i sanden. Tyvärr kunde vi inte stanna så länge då vi bränt oss på den långa turen dit, dessutom hade vi inte tillräckligt med vatten med oss. Vi åkte tillbaka och la oss i solstolarna på Mylopotas resten av dagen. När vi kom hem till hotellet satte vi oss på vår stora terrass och njöt av utsikten mot havet, skrev dagbok och åt lite nötter. På kvällen åt vi thaimat på Dolphino, det var dyrt men smakade jättegott. Här märkte jag av mygg för första gången, jag blev totalt uppäten. Efter det gick vi till Harmony för att ta en drink, det var ett mycket trevligt ställe.

Vaknade av att det var lite blåsigt, gick ner till frukostbuffen som var väldigt god med ägg, frukt, bröd, pålägg, yoghurt olika juicer och sötsaker. Tog moppen till Ag Nikolaus stranden som var jättefin med klart vatten och hyfsad snorkling. Vi åt lunch på ett ställe en bit upp i backen, och det var verkligen grekiskt. Så annorlunda mot hur det är i stan. Maten var jättegod och vi satt med utsikt mot havet, kanske var vi säsongens första gäster också. När vi skulle åka hem möttes vi av massor med bergsgetter, och det var också då vi upptäckte att det inte var Magnari vi varit på dagen innan, lite snopet och vi blev fulla i skratt. När vi kom hem fick vi säga till om att golvet var dåligt städat TVÅ gånger, och det blev vi lite irriterade på, särkskilt med tanke på att det är ett fint hotell. Vi simmade i poolen och njöt av den sista solen innan vi gjorde oss i ordning för att åka in till stan.
Vi åt på samma ställe som innan, och idag var det lika hett men som tur var blåsigare. Sista dagen och det blåste ganska mycket, vi låg på Mylopotas och köpte gyros till lunch. Lämnade in tvätten på Far out och la oss sedan vid poolen. Där låg vi länge och gottade oss i en skön "solsäng" med utsikt mot stranden. Vi åt Fajitas på Harmony och avslutade kvällen med backgammon i hotellbaren.

Chora på Ios.
Chora på Ios.


Ios Palace Hotel.
Ios Palace Hotel.


Utsikt över Mylopotas beach från Ios Palace Hotel.
Utsikt över Mylopotas beach från Ios Palace Hotel.

5 juni -9 juni
På morgonen fick vi skjuts till hamnen där vi tog Super Jet till Mykonos. De små sockerbitshusen uppenbarade sig för oss och vi lade till. I hamnen möttes vi av raggare utan dess like och vi överöstes. Vi följde med till Zorba mitt inne i stan, rummen var fina men hade inte balkong och låg dessutom på markplan. Vi gick tillbaka till hamnen och följde med en tjej till en lägenhet på två våningar mitt i stan på väg mot Lilla Venedig. Först tyckte jag inte om stället alls, men sedan fann jag mig och trivdes riktigt bra. Vi hade ett sovrum på övervåningen och en liten takterrass, på nedervåningen låg ett riktigt kök och ytterligare ett sovrum (40 Euro). Vi hyrde en AVT och åkte runt lite för att se oss omkring, sedan gick vi trötta hem för att göra oss i ordning. Vi gick runt och tittade lite i stan innan vi slog oss ner på en flott italiensk restaurang med god men dyr pasta.

Vaknade tidigt och gick för att köpa frukt och frukost. Efter det gav vi oss av mot Super Paradise, som visade sig vara en jättefin strand med klart vatten inne i en vik. Vi hyrde sköna stolar för 11 Euro, beställde lite att dricka och bara njöt av stillheten som rådde där. Allt eftersom tiden gick lassade badbåtarna av mer och mer folk, gayfolket och nakenbadarna gick till vänster, paren till höger där vi låg. Åt en superb lunch på restaurangen ovanför stranden till vänster, men smakar det så kostar det också (33 Euro). Fram mot eftermiddagen kom det ännu mera folk, och i takt med att folkmassan ökade höjdes också volymen från strandbaren. Det var en riktig feststämning och vi kunde bara ana hur det skulle vara under högsäsongen.

På kvällen gick vi runt i stan och tittade, vi stötte också ihop med pelikanerna. En amerikanska berättade att hon blivit biten förra året, vilket gjorde mig lite rädd. Att pelikanerna förföljde mig gjorde inte saken bättre, men jag läste dock i en turisttidning att de följer efter personer de tycker om. Kanske var det för att jag var den minst påträngande av alla turister? Turister var det många, speciellt när kryssarfolket intog staden. Det var trevligt med liv och rörelse, massor av affärer och bra shopping med mysiga gator och en by som vi verkligen blev förälskade i. En skön känsla då vi i hög grad saknade bra affärer och shopping på Ios.

Eftersom gårdagens utgifter blev ganska höga slog vi oss ner på Nikos Taverna, vi hade läst att det var billigt och hade god mat. Vi var långt ifrån ensamma med det beslutet, men finns det hjärterum så finns det stjärterum. Maten var verkligen god och det var rejäla portioner till normala priser och för Mykonos riktigt billigt.

Denna morgon beslöt vi oss för att åka till Paradise, men vi tyckte inte om den stranden alls, så vi åkte till Paraga istället. Kanske ingen höjdare, men vattnet låg spegelblankt så vi njöt av dagen där. Denna dag hade vi med oss baguetter till lunch som smakade riktigt bra i skuggan av parasollet.

På kvällen köpte vi biljetter till Delos, och efter god middag på hamnpromenaden gick vi hem för att sova.

Upp tidigt för att köpa frukost och göra matsäck, lugnet som råder inne i stan innan den har vaknat till liv är verkligen speciellt. Grekiska kvinnor gör sina dagliga inköp hos bagaren och i grönsaksbutiken, gatorna städas och tvättas efter nattens festligheter, det målas på stenarna och skolbarnen leker på gården utanför vår lägenhet.
I hamnen träffar vi på pelikanerna igen, denna morgon simmar de och letar mat bredvid båten som ska ta oss till Delos.

Väl framme är det knökat med folk, vi står i kö till biljettkassan en bra stund, men efter det sprids folket åt olika håll. Vi tittar runt på området, inne på museet och sedan bland palatsen. Vi får se arkeologer, komma in i ett palats där de restaurerar det imponerande golvet och mycket mer. På båtfärden tillbaka äter vi vår matsäck och noterar att det börjat blåsa upp en del. Vi hämtar AVTn och åker till Elia där vi lägger oss på supersköna solsängar (16Euro inkl varsin dryck), badar i vågorna och njuter av resten av eftermiddagen. På hemvägen börjar det regna lite grann, men så snart vi är hemma tittar solen fram. På kvällen strosar vi i stan, äter på hamnpromenaden och avslutar med varsin drink i Lilla Venedig. Det är så mysigt där att man bara vill sitta kvar i evigheter, men tyvärr tar kylan över och vi går hem.

Sorgligt nog är det våran sista dag, vår värd som jobbar på ett accomodations center har försökt hela veckan att hitta boende åt hos, men på grund av Pingst och de 10 000 Athenarna som väntas invadera ön är det omöjligt till ett rimligt pris om ens det. Vi åker till Super Paradise och njuter av dagen, för första gången på ön hör vi svenska. Helt plötsligt öppnar sig himlen och ett skyfall dimper ner, på tre röda är alla på stranden under barens tak och Dj:n spelar "It´s raining man", genast blir det partystämning, men tyvärr måste vi bege oss tillbaka till byn. På busstorget intar vi väldigt goda gyros i väntan på att moppe uthyraren ska komma tillbaka. Det går förbi ett stort och långt begravningståg medan vi sitter och njuter av solen som äntligen tittat fram.

Så fort vi lämnat moppen ger vi oss av mot Lilla Venedig för att ta en sista drink, vågorna slår högt och det skvätter ända upp till balkongerna som hänger över havet. Frusna går vi för att hämta vårt bagage, och värdinnan kör oss till hamnen. Där väntar en mycket gropig väg till Paros med en stor katamaran som gungar rejält när vi ska gå på.

Man märker att det inte är så många luffare på Mykonos, och med tanke på vad vi har gjort av med under vistelsen så kan jag förstå varför. Visst går det att leva billigt på ön, om man anstränger sig, men kanske var det tur att vi inte kunde stanna längre då våra slantar inte växer på träd.

Lilla Venedig på Mykonos.
Lilla Venedig på Mykonos.


Mykonos stad.
Mykonos stad.


Super Paradise beach på Mykonos.
Super Paradise beach på Mykonos.


Pelikan på Mykonos.
Pelikan på Mykonos.


Delos.
Delos.

Väl på Paros beslutar vi oss för att bo i Parikia, ge det en chans tänker vi. Vi möts av en kille som vår förra värdinna rekommenderat oss, men tyvärr kan han inte erbjuda oss rum efter vår standard. Vi träffar på en annan man som visar fina bilder på ett nybyggt ställe till vänster om hamnen. Fel håll men vi är trötta och jag illamående av båtfärden. Rummet är i källaren denna natt, det är dåligt städat och kiss på toalettringen. Vi säger till dem, men får till svar att städerskan inte jobbar nu. Vi blir erbjudna ett annat rum som är litet och inte heller särskilt fräscht, men orkar inte bry oss 15 Euro för en natt får vi stå ut med. Vi går och hyr moppe och äter middag på en trevlig taverna. Vi förvånas över de låga priserna, men upptäcker senare att vi blivit vana vid de höga från Mykonos. Tar oss in mot stan men finner det inte trevligt, typiskt vi skulle ha klivit av på Naxos. Vi fryser och går hem för att sova, hoppas på att finna Parikia mer tilldragandes i dagsljuset.

Äter frukost på strandpromenaden vid hamnen, gott och åter fint väder. Går till en rumsförmedlare, men hittar bara dyra alternativ i Naoussa. Som tur är kommer en stor båt in och vi följer med en rumsraggare till Captain Dounas studios. Fräscha rum med balkong på markplan, men det ligger i ett lugnt område 5 minuters promenad från centrum. Det finns pool och det ingår frukost, allt för 40 Euro. Hade nog kunnat pruta, men vi såg stället förra året och på rumsförmedlingen sa hon att det kostade 80 Euro, gissa om vi slog till.

Vi åkte direkt till Kolymbrithes som består av häftiga klippformationer och små vikar som hela tiden ligger i lä. Vattnet var ljummet och sanden finkornig, det var annat mot vad vi var vana vid från den grovkorniga på Mykonos och Ios. Vi åkte hem sent, strosade i stan och åt middag.

Dagen efter det skulle vi ta oss till Magnari, men stranden lockade inte så vi åkte tillbaka till Kolymbithres och tillbringade hela dagen där. Åt god lunch på tavernan ovanför, och portionerna var så stora att vi kunnat dela på en. Vi hyrde även trampbåt och gled omkring i en timma innan vi åkte hem. Blåste lite kyligt på kvällen men vi hittade en taverna som låg skyddad från vinden, tyvärr fick vi vänta i över en timme på maten.

Sista dagen och vi beslöt oss för att åka runt lite på ön, vi stannade på Santa Maria beach, som låg läigt. Lite folk och klart fint vatten, och efter lite bad, sol och strandtennis åkte vi vidare. Tittade på lite olika ställen, stannade till vid Punda beach som var den värsta vi sett. Vilken kommers! Packat med solstolar, krimskrams och ruggigt stora barer. Åkte vidare men vi kom hela tiden närmre de otäcka svarta molnen, så vi vände och åkte tillbaka till en strand som ligger innan Santa Maria. Där solade vi och badade resten av dagen.

Naoussa, Paros.
Naoussa, Paros.


Kolymbithres, Paros.
Kolymbithres, Paros.
 

13/6
Vi gjorde oss klara till kl 10:00 då vi skulle bli upphämtade för skjuts till hamnen. Ingen kom och killen i baren som tidigare i veckan som vi bestämt tiden med sa att killen kommer kvart över. Ingen kom och vi och ett annat par som skulle till Athen blev allt mer oroliga. Vi sa till flera gånger och barkillen ringde efter ägaren som skulle köra oss. Vår highspeed skulle avgå 10:40 och kl halv kom skjutsen. Sebban hade åkt i förväg för att lämna moppen och vi hade bestämt träff vid väderkvarnen. Dessvärre hade hans mobil inget batteri så jag kunde inte meddela att jag inte skulle hinna. I bilen säger killen att båten inte har kommit in i hamnen än så vi hinner, men klockan är 10:50 och jag vet att den redan har gått, vilket jag säger till honom. Väl framme får vi veta att båten gått och även tjejernas båt highspeed till Athen. Jag konfronterar honom men möts av ett nonchalant svar; "Jag fick veta att jag skulle komma kvart över tio och skjutsa er och de andra till hamnen, inte mitt fel att ni missar färjan". Ett annat par som skulle med Blue Star hörde vad han sa och tyckte att han borde ersätta biljetterna åtminstone, men inte ett öre eller en ursäkt fick vi.
Det var bara att köpa nya biljetter till Naxos med Blue Star istället, tjejerna som skulle till Athen var förtvivlade då deras var bra mycket dyrare.

Väl framme på Naxos tittade vi på ett nytt ställe i närheten av stranden. Jättefint och superfräscht, tyvärr låg balkongerna så nära grannhusets vägg att vi tackade nej. Vi gick till samma ställe som sist och fick samma lilla studio (35 Euro) Vi gick de få metrarna som det var ner till stranden och åt lätt lunch på La Plaza. Efter det spelade vi strandtennis och badade. På kvällen åt vi på hamnpromenaden, kollade runt i stan och hyrde en AVT150 cc för 16 Euro per dag.

Vi gjorde oss i ordning efter att ha intagit pensionatets goda frukost bestående av pajer, omelletter, ägg, toast, sötsaker, hemma gjorda marmelader, youghurt, frappe med mera. Vi drog iväg till Plaka och lade oss i blåsten. Underbart att vara på Naxos!

På hemvägen provade vi att maxa fordonet och kom upp i 94 km/h på raksträckan, mer än så vågade vi inte prova. På kvällen åt vi på Susannas trattoria som serverade god pizza och pasta. Resten av tiden såg ut på samma sätt, vi slappade och njöt av våra sista dagar på Plaka, tog en dag till Alyko där mina badskor mystiskt försvann. Där träffade vi också en trevlig Athenare som berättade att denna strand var hans absoluta favorit och att han återvände till Naxos och stranden så ofta han kunde. Vi förstår varför, den ligger så fint, vattnet är det klaraste vi sett på ön, och man är näst intill ensam på stranden. Dessutom finns det gott om träd som skänker skugga om man så vill.

En dag tog vi en ridtur på 3 timmar, det var trevligt då vi inte ridigt många gånger i våra liv. Vi red på vägen, mellan odlingsfälten, i vattnet och på stranden. Verkligen en upplevelse, men dumma som vi var gjorde vi det på förmiddagen när solen står som högst. Jag skulle rekommendera att göra det i solnedgången i stället då det blivit lite svalare (45 Euro/pers).

På Naxos njöt vi för övrigt av att bara vara, äta gott på EastWest, Picasso och Susanna, och titta på fotboll. Trots att vi tidigare bestämt oss för att inte besöka ön i år, kunde vi inte rå för att våra steg styrdes dit igen. När man inte hår så många grejer att se och göra, när man känner stan, ja då finns det mycket utrymme och tid för att bara njuta och inte göra någonting alls. Det behövdes efter så mycket flyttande från ö till ö.

Plaka beach, Naxos.
Plaka beach, Naxos.


Plaka beach, Naxos.
Plaka beach, Naxos.


Alyko beach, Naxos.
Alyko beach, Naxos.

Det var med sorg som vi klev på BlueStar som skulle ta oss till Santorini. Det är aldrig kul när man åker mot sin slut destination, trots att vi hade två nätter kvar. Vi fick napp på Hotel Poseidon precis vid stranden och strandpromenaden. Rum med havsutsikt och balkong, samt en liten pool för endast 35 Euro. Vi badade på Kamaristranden en stund, njöt av det nu uppvärmda vattnet och guppade i vågorna som mjukt rullade in. På kvällen hyrde vi en AVT50cc som kostade 60 Euro för två dagar (tänk 150cc på Naxos för 16 Euro, vilken skillnad!), nu förstår vi varför uthyraren på Naxos skrattade när vi frågade efter lägre pris om vi hyrde den några dagar till. Här på Santorini tog de det dubbla för en dags hyra. Väl uppe i Fira kändes det som att vi hittat hem, vi åt uppe på resturangen vid linbanan, maten var utsökt. En dam ramlade i trappan och slog i huvudet, blodet rann och allt blev väldigt stimmigt, som tur var gick det bra med damen. Efter det köpte Sebban en klocka, dyr men snygg och framför allt ett fint minne från vår sagoö. Vi avslutade kvällen på vår favoritbar Francos, där vi satt och njöt av lugnet och den klassiska musiken.

Ac:n var kass, vi badade i svett hela natten och tackade Gud för att det bara var en natt kvar på pensionatet. Denna dag var det Red beach efter starka rekommendationer som gällde, väl framme köpte vi lite frukt och började gå mot stranden. Visst såg det häftigt ut, men efter att ha varit på Milos är det svårt att bli imponerad. Stranden var inget speciellt, inte heller vattnet, så vi åt vår frukt och åkte sedan tillbaka till Kamari som vi fann mer i vår smak. Åt våffla till lunch med fruktsallad på, gott men dyrt. På kvällen bar det av till Oia för att titta på den omtalade solnedgången. Vi var ute i god tid, och njöt av utsikten längs vägen. Väl framme strosade vi omkring i byn och myste av denna lilla fantasiby som i all sin färgprakt balanserar längs klippkanten. Klockan började närma sig åtta och mer och mer folk strömmade in, vi satte oss på Kastro och tog varsin milkshake och fruktsallad. Där inväntade vi solnedgången som var på väg ner i havet framför oss. Vi visste att det var mycket folk som tittade, men att det var så här hade vi aldrig kunnat drömma om. När solen gick ner började en kille spela trumpet, varenda kvadratcentimeter var upptagen av folk, och romantiken flödade runt omkring oss. När solen gått ner lyste Fira vackert och lockande, jag mådde dåligt så vi åkte mot Fira. Där åt vi på Renässans resturang, och avslutade även denna kväll på Francos. Det var med bedrövelse som vi åkte hemåt mot Kamari, och när nattlivet precis började i Fira kom vi hem till ett tyst och sovande Kamari.

På morgonen tog vi en sista stund nere på stranden, innan vi blev körda till flygplatsen. Vi hade hoppats på att Apollo skulle ringa och meddela att flyget var lika mycket försenat som förra året. En dag till hade varit guld värt. Ingen ringde och väl på flygplatsen satte vi oss ute för att invänta vårt något försenade plan. Det kändes som en evighet sedan vi för första gången landsteg på Folegandros där vi med spänning och förväntan insåg att vi hade hela 4 veckor i arkipelagen att se fram emot. Vi hade fönsterplats igen och så fort jag kände planet lyfta från marken saknade jag redan Grekland.

Oia, Santorini.
Oia, Santorini.


Solnedgång i Oia, Santorini.
Solnedgång i Oia, Santorini.


Red beach, Santorini.
Red beach, Santorini.

Nästa gång får det bli en annan ögrupp, men Folegandros och Mykonos kommer alltid att ha en kär plats i mitt hjärta, och jag vet att jag om inte allt för lång tid kommer att återvända till dessa pärlor. Santorini kommer för oss dock alltid vara en given destination där vi börjar och avslutar våra luffar i Kykladerna.


Alexandra & Sebastian
Användarnamn på Kalimera: Alexandra

 

Läs mer om öarna i resebrevet:
Folegandros » | Ios » | Mykonos » | Naxos » | Paros » | Santorini »

Fler resebrev från 2006 »




Hem | Forum | Boka hotell | Boka resa | E-guider | Facebook | Picturesfromgreece | Kalispera | English Kalimera in English.

© 1997 - 2012 Janne Eklund/Kalimera