Tillbaka på Samos 2008
Omöjligt att sova när man vet att man måste upp klockan
fyra. Desto lättare att vakna när en resa väntar. Planet
missar sin slot-tid och vi får sitta i planet och vänta drygt
en timme innan det är dags. Förseningen blir liten med medvind
och det ilar i magen när planet girar ner mot havet innan det är
dags att landa på Samos flygplats.
Förväntansfulla sitter vi på bussen som ska ta oss till
Kokkari på norra sidan av Samos. Apollos guide hoppar av tidigt
och berättar i princip ingenting om Samos, mer än att vi kommer
att bli avsläppta vid rätt hotell. Det är skillnad mot
förra sommaren då vi reste till Votsolakia med Fritidsresor.
Vi checkar in på hotell Blue Sea där vi i två veckor
ska bo i en tvårumslägenhet med balkong. Rum nr 11 på
Blue Sea är utan tvekan bästa rummet på hotellet. Vi har
två balkonger som vetter åt olika håll.
|
Frukost- och lunchbalkong med skugga.
|
|
Kvällsbalkong med skugga.
|
Vi har nära till stranden, på sin höjd tjugo meter? Vågorna
blåser höga. Jag simmar från vårt håll mot
centrum. Saltvatten piskar mot ansiktet när jag vänder. Försöker
gå längs stranden tillbaka, lika smärtsamt - men för
fotsulorna. Klappersten, mycket mer klappersten än i Votsolakia -
oj, vad det klapprar när man går på stenarna! Jag köper
ett par fula strandskor för 10 euro, guld värda för fötterna.
Från Kokkari kan man gå till stranden Lemonakia, trottoar
hela vägen. Klappersten även där, men lugn vik med mindre
vågor. En tidig morgon joggar jag till nästa strand, Tsamadou.
Badar innan jag joggar vidare, enda sällskapet en gråbrun fågel
med lysande blå vingpenna. När vi återvänder mitt
på dagen inser jag att jag badat på rätt ställe.
På solstolarna ligger nudister och skrevar. Dottern vänder
bort blicken.
Några gratis solstolar (som någon skrivit om på Kalimera)
om man äter på den bortre restaurangen finns inte, däremot
gratis sällskap. En kattunge är kelig trots att vi inte bjuder
på mat.
"Jag skiter väl i servicen - bara maten är god!"
Frukost och lunch äter vi på balkongen. Vi handlar bröd
på en minimarket i närheten. Supermarketen i centrum, med fruktaffär
mittemot, är något billigare. Fast billigare betyder inte billigt.
En hink matlagningsyoghurt betalar jag 3 euro för - den kostar 19,50
hemma. Kanske ska man jämföra med priserna på svenska
skärgårdsöar? Vattenmelonen smakar fantastiskt och vi
har aldrig sett så stora nektariner. Gin är billigt, tonic
är dyrt.
Och så finns det svenskt kaffe på hotellet! Vi har nämligen
tagit med oss termos och vårt favoritkaffe hemifrån. Brygger
en full termos varje morgon till frukostkaffet. Termosen håller
kaffet varmt till eftermiddagen, så att vi får en uppiggande
kopp då också.
|
Grekisk sallad och retsina på balkongen.
|
Resebrevet fortsätter »
|