|
För många år sedan hade jag sagt till min hustru "När
vi har upplevt alla områden på Kreta, kan vi ju ta en färja
och förflytta oss till en annan ö". Eftersom vi bor halvårsvis
på Kreta, kändes det som om det var dags att uppfylla löftet
i vår. Den sista veckan i maj tog vi två färjan från
Sitia till Karpathos en tisdag. Redan innan hade vi läst om ön
bl.a. på Kalimera. Vi hade också mejlat Elias och han mötte
oss, när färjan anlände till ön efter 4 timmars färd.
Vi tog det lugnt första dygnet och bekantade oss med Pigádia.
Vi var djupt besvikna, precis som det stod i Kalimeras E-guide för
ön. Staden var alldeles för turistisk för vår smak.
Vi behöver inga inkastare för att välja matställe!
Under dagarna som följde, åt vi dock på To ellenikón,
Romeos, Oréa Kárpathos, Mezedópolo och de höll
alla god matkvalitet till hyfsade priser (25-35 € för 2 personer).
Poseidon var sämre och dyrare, men hade en kvinnlig inkastare! Tips:
Gå längre upp i staden, om ni vill träffa greker.
Redan på onsdagen letade vi bil och Elias kontaktade en uthyrare,
som snabbt levererade en Suzuki-jeep under 3 dygn för 100 €.
Elias lånade också ut Kalimeras E-guide. Redan på kvällen
gjorde vi en första tur till de närmaste byarna och då
öppnade sig genast en ny värld.
Nya vyer lockade till jämförelse med Kreta. Här ändrar
sig naturen på bara några kilometers resa och får snabbt
en vildare karaktär. På Kreta är områdena större.
Tips: Stanna bilen i byarna. Kliv ur och vandra i gränderna. Var
inte blyg utan prata. Bäst går förstås grekiska,
men även många äldre kan engelska efter år av arbete
utomlands.
Vi hade tänkt spara Olympos till fredagen, men efter att ha valt
fel väg, hamnade vi i Spóa redan på torsdagen. Det var
tur, för på kafenion där, fick vi reda på att vägen
mellan Spóa och Olympos var öppen före kl. 07 och efter
17 samt under lunchtid beroende på vägarbeten. Det dröjer
länge, innan det blir dags för asfalt. Spóa är en
av de vackra byar, där bilen måste parkeras utanför byn
pga. de smala gränderna.
Vi tog kustvägen tillbaka från Spóa. Elias hade tipsat
oss om "Under the trees" nu låg vid Ag. Fanoúrios
strax före avtagsvägen mot Piles. Kostas, tavernaägaren,
hade hälsningar från Elias och hans mat gjorde oss inte besvikna.
Vi åt den bäst smakande tonfisk jag ätit i Grekland. Med
vin och riklig sallad var priset 25 €. Vi åt här även
på lördagen, Calemares, fava, sallad och öl kostade 18
€. Kostas lagar enkelt och är noga med att produkterna har kvalitet.
På fredagen kom vi vid lunchtid till Spóa och fortsatte
de 26 km till Olympos. Vi kan rekommendera jeep eller storhjulig bil,
för det var en del "skumpande". Turen tog 45 minuter och
när vi anlände hade de via Diafáni färje- och bussresande
turisterna redan lämnat byn. Byn ligger otroligt vackert, oavsett
från vilket håll man ser den, uppe på ett berg.
Vi åt makaronáda på Taverna Olympos, när vi kom.
Vi hade redan beställt rum där hos Anna för 30 € natten.
Det blev en fantastisk upplevelse att ostört få vandra i de
trånga gränderna. Inte ens butikspersonalen i folkdräkter
var påträngande.
Kl. 19 tog vi kvällspromenaden. Vi hade på en annan sajt läst
att tavernan "Blue Garden" var den bästa i byn. Vi blev
genast väl mottagna av ägaren Nikos som diskuterade med oss,
medan hans hustru trollade fram meze av samma goda kvalitet som vår
grannfru på Kreta gör.
Under kvällen kom det ytterligare ett övernattande par från
München, men det var endast 4 besökare från byn. Kvällen
blev mycket lyckad. Nikos visade en dvd, som handlade om byn och berättade
om byns seder och människor. Kl. 24 lämnade vi tavernan mätta,
lagom påverkade av ouzo med dvd:n i bagaget allt för en kostnad
av 30 €. Dessutom hade vi fått gratis kunskaper och svar på
våra frågor om byn. Nu vet vi t.ex. att under sängarna,
1 meter upp, förvarade man olja, potatis och lök Några
grönsaker fanns dock inte under Annas säng, utan vi kunde tryggt
hänga våra kläder där.
Medan ni ändå är i Olympos, passa på att besöka
Avlóna. Avlóna är Olympos kornbod och man får
en god bild av hur slitsamt livet måste ha varit där. (bild
9).
Lasithiplatån på Kreta är dock jättelik vid jämförelse.
Vi träffade en 100-årig man där som berättade att
han aldrig varit utanför byn.
Eftersom vi kan bada när vi vill på Kreta, besökte vi
endast Diafáni bland badorterna. Byn var endast för turister
och ingenting för oss!
På söndagmorgonen tog vi färjan tillbaka till Sitia efter
en mycket lyckad
"5-dagarssemester". Kárpathos var väl värt
ett besök även för oss som inte sökte badstränder.
Elias på Elias Rooms hälsar till alla på Kalimera. Han
var trevlig och till god hjälp för oss.
Hälsningar Jan-Erik & Ylva Öhlund
|