Jag och mina gosedjur i Grekland
 

Hej, jag heter Janne, och ska nu komma ur gosedjursgarderoben. Den här historien utspelar sig i en galax för länge sedan, i en tid då det inte fanns några smartphones, då det inte fanns några sociala medier och då det var dyrt med minneskort till de relativt nyuppfunna digitalkamerorna. Man fick vara sparsam med fotograferandet. Att det sistnämnda är en paradox kommer ni förstå när ni har sett bilderna och läst texten via länken nedan.

https://www.kalimera.se/bilder/grekl...ion-tempel.jpg

Läs hela historien här.

Sv: Jag och mina gosedjur i Grekland
 

På 50-talet brukade vi spela en låt på skoldanserna "Crazy man crazy". Har du hört den? Jag minns inte texten, men den var nog som i ditt fall bara "Crazy man crazy"! Du visar självironi och det är modigt! Bra gjort!
/ Jannis

Sv: Jag och mina gosedjur i Grekland
 

Kul story att pigga upp sig med när det nya året börjat lite grått och rått och alldeles för smittsamt! :)

Masse

Sv: Jag och mina gosedjur i Grekland
 

Jag bara älskar dina anekdoter, Janne!

Birgitta,
som nyvaken läser denna i den arla morgonstunden innan gryning i Paleochora.

Sv: Jag och mina gosedjur i Grekland
 

Vilken härlig historia, Janne! Pratade du med dem? Det gjorde du säkert? Jag skulle ha gjort det i alla fall, för jag pratar mycker för mig själv annars också. Som i matbutiken t.ex, mumlar typ "aha, olivolja skulle jag ju också köpa". Nuförtiden har jag märkt att det är bra med munskydd för det är bättre att prata för sig själv under masken. :D

/ Anne bye_bye

Sv: Jag och mina gosedjur i Grekland
 

Tack!

Sv: Jag och mina gosedjur i Grekland
 

Ja, vi behöver verklige piggas upp.

Sv: Jag och mina gosedjur i Grekland
 

Tack!

Sv: Jag och mina gosedjur i Grekland
 

Visst gjorde jag det, jag hade ingen annan att prata med. De var med mig hela dagarna, och vissa kvällar. :)