[LaRose]

Hej!
Jag tror jag förstår vilken nivå du vill uppnå och jag skulle vilja säga, att det inte alls behöver vara så svårt! Det är vanligt att säga det där med "rena grekiskan", men jag tror det beror mycket på att det är ett annat alfabet, som ju kan verka svårt och skrämma. Men det lär man sig fort. Det blir snabbt bara en bisak.
Har för mig att det inte finns några belägg för att grekiskan skulle vara "i en klass för sig" jämfört med andra språk, även om det är svårt att mäta. Det beror så mycket på hur man själv är och hur man tänker och förstår saker. Språkbegåvning, VILJA, intresse, motivation, energi, tid, nyfikenhet och mod har naturligtvis stor betydelse. Och läraren i början, förstås. Om man råkar ha det som en passion också, så...
Att prata är något helt annat än att förstå, men du har ju förstått en del ett tag, eller hur? Då är det dags att våga börja prata! Det är det enda sättet. Prata! Våga! Fråga! Försök säga det vill säga och inte bara det du redan kan. Och sjung om du tycker om det! Det är ett suveränt sätt att lära sig. Slå upp orden du hör i sångerna och... plugga grammatik! Själv tycker jag att allt som har med det grekiska språket att göra är en njutning.
Se till att du uttalar rätt så fort som möjligt, så du känner dig säker på de nya ljuden, kombinationerna och betoningarna. Då vågar du ta i och prata. En vacker dag så går det som ett rinnande vatten. Att kunna prata grekiska är ren lycka. Du lever med en grekisk man, förutsättningarna kan ju inte bli bättre!
Så var inte rädd. Gå dit med glädje och nyfikenhet. Försök att inte ha några förutfattade meningar om att det är "för svårt". Sådana tankar är ju ändå fullständigt meningslösa... Låt dem bara passera när de kommer. Försök. Du har nämligen allt att vinna.
Hör av dig i ett pm nån gång om du tror att jag kan hjälpa dig med nåt!