Eld, rok, mardrommar

[eija]

Mycket läsvärt Monica!
Vi alla är nu i nån slags chock, också här långt borta. Jag fryser, gråter, vågar inte att titta på nyheter, ser brända människor och djur i mina ögon om jag slutar dem, ville resa till Grekland för att hjälpa, tyvärr har jag som pensionär inte ens mycket pengar för donation och JAG VET att jag kan ha bara en liten aning om all förtvivlan och sorg som ni har där. Alla känslor kommer nog samtidigt, sorg och hat och fullständig hopplöshet. Hur kan det hända något sådant?

Hoppas att det går bättre i morgon. Hur trötta månne alla brandmän och folk som försöker att hjälpa redan vara!
undrar Eija