Militärkuppen i Grekland 1967

[Kalimera]

Ursprungligen postat av Monica P

Jag såg inte programmet

Det finns att se på SVT Play, men det är inte säkert att du kan se det från Grekland. Ibland tillåter inte rättigheterna visningar utanför Sverige. Kolla här.

[Monica P]

Tack för tipset. Generellt kan sägas att folk inte gärna pratar om den här tiden, det är för mycket murkna gamla känslor och otrevliga minnen. Jag har märkt samma fenomen bland gamla människor som var med om andra världskriget.

Sen var det censur på det mesta, kanske det inte finns så mycket material som man kunde önska.

[Kalimera]

Ursprungligen postat av Monica P

Tack för tipset. Generellt kan sägas att folk inte gärna pratar om den här tiden, det är för mycket murkna gamla känslor och otrevliga minnen.

Jag träffade en kille på Kreta för många år sedan (början av 1980-talet) som ville att man skulle prata om den tiden. Han hade en nyckelring med Georgios Papadopoulos på. Han satt ofta och viftade med den så att andra skulle se bilden. Det blev många heta diskussioner när folk såg bilden. När vi var ute och åt en kväll - och han la nyckelringen på bordet - blev det nästan lynchstämning.

[Malina]

Jag var ju också på Ios i början av 80-talet och minns att det fanns en liten tobaksaffär i slutet av torget som många bojkottade, eftersom det sades att ägaren var fascist och f.d juntavän.
Har inte sett filmen,men ska försöka med Svt play snarast.
Sun Axelssons bok är underbar - rekommenderas å det varmaste!!

[Netwolf]

Ursprungligen postat av Monica P

Tack för tipset. Generellt kan sägas att folk inte gärna pratar om den här tiden, det är för mycket murkna gamla känslor och otrevliga minnen. Jag har märkt samma fenomen bland gamla människor som var med om andra världskriget.
Sen var det censur på det mesta, kanske det inte finns så mycket material som man kunde önska.

Hur det gick till i Aten och fastlandet fick man ju en viss bild av. Men hur var det på småöar? Märkte de av diktaturen, på samma sätt. Jag menar. Kan man införa undantagstillstånd på en liten sömnig grekisk ö. Det märks ju knappt! (om man nu får skämta till det lite om ett sådant allvarligt ämne)

/Netwolf

[Monica P]

Det jag märkte, som utlänning och politiskt okunnig, småbarnsmor med gröt i huvudet och med bristfälliga grekiska kunskaper- jag menar även kunskaper om den modernare historien- var just att många helt enkelt inte pratade politik. Tidvis var det mötesförbud. Alla misstänkte alla för att ha juntavänliga åsikter. Min systers brev var öppnade och klumpigt hoptejpade. Man kom hem till oss och kollade mig när min man sökte jobb. På de mindre öarna var det väl så att alla visste vad den andre hade för åsikter.

Det finns ett uttryck: " Eine tis piatsas" = han är jämt på torget, en folklig figur som orerar vitt och brett om allting, som har åsikter och vet vad andra tycker. Just dessa hade det nog svårt under sjuårsperioden " I eptaetia", för man fick hålla igen käften om man inte ville råka illa ut...

Än idag häftar det vid somliga att de var juntavänliga, liksom det finns andra som får etiketten kommunist oavsett vad personen idag röstar på.

[lemon]

Intressant program för en nörd som jag. När jag pluggade statsvetenskap i Lund för dryga 20 år sedan skrev jag en uppsats på 125 sidor om "Konstitutionens roll i den grekiska demokratiseringsprocessen efter 1974". Min handledare ville att jag därefter skulle vidareutveckla den till en bok om modern grekisk politisk historia, men det kom annat emellan: familj, barn och jobb.
Men det var inte det jag skulle säga... Ett skönlitterärt tips är Oriana Fallacis "En man", som handlar om Alexandros Panagoulis. En man som misslyckades med ett attentat mot Papadopoulos, fängslades och torterades svårt.
F.ö. framstår Georgios Papandreou som oerhört ödmjuk, klok och vänlig. Hans sommarprogram för några år sedan var också mycket bra.

[Kalimera]

Ursprungligen postat av lemon

Ett skönlitterärt tips är Oriana Fallacis "En man", som handlar om Alexandros Panagoulis. En man som misslyckades med ett attentat mot Papadopoulos, fängslades och torterades svårt.

Jag läste den för länge sedan och minns den som mycket bra, och tragisk.