![]() |
|
#1
|
||||
|
||||
![]() Citat:
Personligen tror jag också att man slutar känna smaknyanser om man ökar sitt saltintag allt för mycket. Eva |
#2
|
||||
|
||||
![]() ![]() ![]() |
#3
|
|||
|
|||
![]()
Yannis!
Att leva och njuta av dagen och uppfatta vad som är kvalitet är en gåva. Saltet njuter även Lisbet och jag av i mängder. Balansgången mellan njutning och "vetenskap" är i bland svår. Tror ändå att vi lyckas ganska bra. Lite jod, inte för mycket fel salt, men mer rätt njutnings-salt. OCH det trevliga är då att man inte behöver så mycket, då smaken är så koncentrerad. Tja då trampar vi rätt stig, tror jag. Stort tack för era saltgåvor, vi njuter varje dag av dessa! Lisbet och Paul (inom parantes har jag medicinerat mot högt blodtryck i ca 15 år och mina värden har inte på något sätt försämrats, snarast tvärtom med havssaltet) Tänker så här: natriumclorid i isolerad form är en bov medan naturligt salt isin komplexitet kanske till och med kunde vara läkande?). Nu pratar vi inte jod, utan bara påverkan på blodtrycket.) |
#4
|
|||
|
|||
![]() Citat:
Däremot finns andra erfarenheter och tror inte helt och hållet på ovan avslutning. Smakförstärkningar med exempelvis natriumglutamat dödar alla toner. Däremot lyfter "rätt" salt i lagom" dos smaknyanser. Det är min fulla övertygelse som restauratör sedan "forntiden". Dvs: Kliniskt rent salt har en tråkig karaktär som kanske i bästa fall lyfter umami, natriumglutamat är kriminellt, då alla små fina smaker försvinner. Ett bra havs-salt lyfter de små smakerna och även de tunga tendeserna, utan att helt förändra balansen. Finns det någon som förstår svamlet av mig, troligen Uffe och Lars samt några till, så är det bara att gratulera eller alla andra hugga tvärtemot! Salt är en passion, precis som Kreta och allt annat mellan Albanien och Libyska sjön. Paul |
#5
|
||||
|
||||
![]()
Havssalt är underbart gott men då i lagom mängd och eftersom du är expert på matlagning så vet du säkert att för mycket salt dödar smaklökarna.
Balansen mellan sältan, råvarornas naturliga smak, kryddor och örter, som det grekiska köket är så bra på när det är som bäst, är alltid viktig. Eva |
#6
|
|||
|
|||
![]()
....jag brukar också ibland samla ihop havssalt på Karpathos. Norra stranden av Amopi-bukten.Där är stranden låg och gropig, så när vågorna blir större vid blåst och oväder, så slår dom ganska långt upp och vatten blir kvar i håligheterna.
Jag brukar ta med en tesil och ett durkslag och några plastkassar. Sen skopar jag upp med tesilen, lägger i durkslaget,där det droppar av, och sen i plastkasse. Sen hem och lägg ut saltet på tidning i solen.... Mikke |
#7
|
||||
|
||||
![]()
För ett par dar sen la jag in snabbsaltade västeråsgurkor. Och idag har jag gravat en liten bit oxfile.
Bägge med salt som vi köpte på marknaden i Nea Chora. Om cirka tre dar får vi avsmaka om det är skillnad till annan salt vi tidigare inköpt i Sverige. Ska bli spännande. ![]() Då avnjuter vi dessa på skäret. Birgitta. |
#8
|
||||
|
||||
![]()
Oxfilé har jag aldrig gravat men det kan säkert bli gott. Birgitta visst har du koll på vilket salt du gravar med? Rätt salt och ett tillförlitligt recept är jätteviktigt vid gravning. Jag brukar rekommendera Vår Kokbok och tittar ofta i den när jag blir lite osäker. Det man sällan gör finns ju inte alltid i minnet. Du får berätta hur det blev sen.
Eva |
![]() |
|
|