|
|
|
|
#5
2013-09-22, 15:01
|
||||
|
||||
Sv: Möten med olika djur i Cykladerna
Citat:
Citat:
Det är ett oskick det där, när folk tar till gift för att lösa ett hundproblem, även om jag förstår att man kan tröttna på hundar som t ex ylar hela nätterna för att de ligger bundna vid husses båt. Om de slapp ligga ensamma och bundna skulle de säkert bli trevligare hundar. Jag har just kommit hem från Sifnos och där hörde jag en dag ett förtvivlat gnällande och ylande bakom en mur. Jag gick fram och tittade och hittad en liten svart valp av labradortyp, makalöst söt. Det som gjorde honom så olycklig var att han lyckas dribbla undan ett stor kotte så långt att den var preciiis utom räckhåll för honom, han hängde och flåsade i linan men nådde den inte. Han blev överlycklig när jag stannade ett tag och kastade kotte och framför allt pratade och gosade med honom 
|
|
#7
2013-09-22, 22:03
|
||||
|
||||
|
Sv: Möten med olika djur i Cykladerna
Det här är min senaste kykladiska bekantskap i djurriket:
 Lily, huskatt på Aperanto i Faros på Sifnos. För tre år sedan hade hennes mamma den positionen, men numera har Lily kört bort henne (mamma Sifnos gjorde dock ett par kortare besök nu och jag hann trycka i henne lite skinka innan hennes elaka avkomma kom farande igen). Lily var nog det envetnaste lilla kräk jag stött på, jag försökte hålla henne på lite avstånd i början men det gick ju inte. Jag köpte skinka och tänkte att en skiva om dagen kan hon väl få. När jag åkte hem var vi uppe i fyra. I tre veckor bevakade hon min uteplats ifall skinkan skulle komma fram, hon gjorde upprepade försök att komma in i mitt kylskåp, hon slog ilsket efter mig varje gång jag försökte lyfta ner henne från knät, en sen kväll fick jag gå tillbaka ut på byn för att leta upp fransyskorna i grannrummet, de hade av misstag råkat låsa in Lily på rummet när de gick för att äta middag och hon råmade ilsket därinne. (Jag hittade dem, de fick be om notan och gå hem och släppa ut henne. Då hade hon rivit en gardin i trasor i sina försök att komma ut). En annan sen kväll låg jag i en solstol och tittade på stjärnorna, mamma Sifnos hade vågat sig fram, låg på min mage och trampade lite och snuttade försynt på min blus. Plötsligt hoppade vi båda en halvmeter upp i luften när vi hörde ett brak bakom oss. Det var Lily som hoppat från andra våningen ner på det torra bambu/vass-taket på uteplatsen. Nu låg hon längst ute på kanten och stirrade misstänksamt på oss. En natt när jag sov ute under stjärnorna kom hon och hoppade upp i solsängen, rullade ihop sig mot mina ben och somnade, som vilken familjekatt som helst. (Ett par timmar senare vaknade jag av att jag inte kunde röra mig, då hade hon rullat ihop sig och låg och snusade ovanpå mina ben.) Lily var alltså en stor personlighet. Och en mycket krävande sådan. Fast nu när jag är hemma saknar jag hennes bestämda uppsyn 
|
|
#9
2013-09-23, 08:42
|
||||
|
||||
|
Sv: Möten med olika djur i Cykladerna
Vilken underbar berättelse. Det där med en skinkskiva som blir fyra känner jag allt igen. När jag var på Lesvos charmade en kattmamma och hennes ungar mig totalt. Köpte den dyraste tänkbara kattmaten till dom och kattmor som var ganska skygg från början hoppade in genom förstret via ett litet tak utanför och bonade in sig i min säng innan två veckor var till ända. Går fortfrande inte många dagar utan att jag tänker på kattfamiljen trots att det är flera år sen.
Eva
|
|
#10
2013-09-23, 11:33
|
||||
|
||||
|
Sv: Möten med olika djur i Cykladerna
Citat:
 Men ett ungt franskt par som just flyttat in, och som sett mitt pyssel med katterna, sa lugnt: "Don't worry, we'll take care of the cats".  Citat:
I Faros på Sifnos är kattsituationen en helt annan. Flera katter har halsband, många är kastrerade osv. Kring två av tavernorna håller några välgödda, för att inte säga feta, katter till. Fast mest är det en israelisk kvinna med sommarhus i Glyfoviken som ser till att katterna har det bra. Hon tar dit en veterinär ibland, de fångar in katter, behandlar och framför allt kastrerar dem. Hon är bara där ett par månader på sommaren men har hela året en trädgårdsmästare anställd (hon har en fantastisk trädgård). Han och hans fru har till uppgift att se till katterna och mata dem (även Lily får mat där, det hon fått av mig och andra gäster på pensionatet är bara godis, hon behöver det egentligen inte). Det är därför Lily var fin och välnärd, liksom även hennes mamma Sifnos var, trots att jag först träffade henne redan för tre år sedan. Tack vare den där kvinnan har katterna det bra.
|
|
#11
2013-09-23, 11:37
|
||||
|
||||
|
Sv: Möten med olika djur i Cykladerna
Här en annan mycket fin katt som jag träffade på taverna Gorgona i Faros. Röd tabbyteckning och ögon som slog över i blått, han var så vacker.
 Jag ber om ursäkt för stora bilder, men sedan Photobucket gjorde om lyckas jag inte förminska dem. 
|
|
#13
2013-09-23, 13:11
|
||||
|
||||
|
Sv: Möten med olika djur i Cykladerna
Situationen på Lesvos var inte heller bra för katterna och som jag minns från Fourni såg jag också flera magra infekterade katter där. De hade dessutom väldigt många gamla kylskåp efter promenadvägen till stranden.
I Chora på Folegandros var katterna välnärda och det verkade som att de togs väl omhand. Eva
|
|
#14
2013-09-23, 13:39
|
|||
|
|||
|
Sv: Möten med olika djur i Cykladerna
Vilka underbart söta kattbilder..
.. Har inte sett så mycket katter här på Tinos, mer hundar en följde mig hela vägen hem från mat butiken. Hoppas på att få se pelikanen Marcos ute så jagkan ta en bild och Visa sen... Kanske jag får se mer katter och djur när jag ska fara runt till alla byarna imorgon.
|
|
#15
2013-09-23, 14:45
|
||||
|
||||
|
Sv: Möten med olika djur i Cykladerna
Citat:
Det är samtidigt ett lite svårt ämne - att man bekymrar sig över katter och andra djur när det finns grekiska människor som köar till soppkök i Aten Citat:
Ett av mina jobbiga djurminnen har jag faktiskt från just Tinos. Vi hade skulle just lämna jättefina Giannaki efter lunch och bad, när vi såg att en tik på gården bakom tavernan just valpat. Hon hade fått en enda valp och den låg ute i det stekande solskenet mitt på gården och skrek hjärtskärande. Tiken brydde sig inte alls om valpen, hon satt i ett hörn och slickade sig i rumpan. Jag blev illa berörd så jag gick in på tavernan och förklarade vad vi sett. Ägaren bara skrattade. "Har du hört, hon har fått en valp nu" ropade hon till någon annan i köket men ingen gjorde minsta ansats att ens gå ut och kolla läget. Det var skitjobbigt. Tiken behövde uppenbarligen hjälp att ta till sig valpen och låta den dia innan den blev stekt i solskenet.
|
|
#18
2013-09-23, 18:00
|
||||
|
||||
|
Sv: Möten med olika djur i Cykladerna
Citat:
Vår vert i Makrigialos, Manolis, er en av dem - både hunden ( hans) og kattene som oppholder seg der blir matet flere ggr om dagen Manolis har et av supermarkedene i byen, så kattematen tar han fra egen hylle, men alle kjøpmenn gjør nok ikke det! Fra uteplassen vår følger vi med på matingen - i vår fortalte Manolis at de måtte de få en ekstra gang, og litt mer mat, hver dag, grunnen var at to av kattene nettopp hadde fått hvert sitt store kull med kattunger  Kattungene var nok gjemt på "hemmelig sted" , vi så dem ikke, men neste gang vi kommer..... 
|
|
#19
2013-09-23, 18:26
|
||||
|
||||
|
Sv: Möten med olika djur i Cykladerna
Ja, det värmer verkligen ända in i hjärtat när man ser sådant.
Här är en annan sådan vardagshjälte - kvinnan som jag hyr moppe av när jag är på Sifnos:  MÄNGDER av katter håller till runt moppefirman och när hon hämtar torrfodersäcken kommer de rusande. Hon berättade lätt uppgivet att hon matar dem en gång i timmen Jag lämnade tillbaka moppen en morgon, hon hade inte öppnat än men när hon låste upp dörren och vi gick in på kontoret tittade en liten svartvit katt på oss från besöksstolen, sträckte på sig och gäspade... Den hade sovit därinne över natten
|
|
#20
2013-09-26, 15:44
|
||||
|
||||
|
Sv: Möten med olika djur i Cykladerna
Citat:
 Jag brukar vanligtvis inte bli kär i katter när jag är i Grekland. Undantaget är just Sifnos, och då på Aperanto i Faros. Varje gång vi har åkt därifrån har vi lämnat med sorg i hjärtat, dels för att det är svårt att lämna Faros, dels för katterna vi har lärt känna där. Varje gång vi har bott där har en katt fått oss att smälta totalt. Denna katt har charmat oss mest. Vi kallade den Tutankhamun, och vi matade den rejält.    När man satt på altanen låg Tutankhamun antingen på en, eller under en.  Ibland följde hon med till tavernan.
|
 |
|
|
Hybrid-visning
