En treveckorstur till Cykladerna.

[yannis]

Jag vill skriva ner lite egna tankar över vår treveckorsresa som nu är avslutad. Igår vid midnatt sa jag hej och äntligen! Till min egen älskade kudde.

Vi har varit till tre öar, varav två välkända, samt även ofrivilliga turister i Aten. En rik variation då ställena är så olika i intryck för mig personligen.

Började med Naxos. 18 gånger har vi varit här tidigare och även rest kors och tvärs, så denna gången kopplade vi bara av, tittade på soluppgång och solnedgång och åt gott. Prokopiosstranden fylldes varje förmiddag av badande och solstolsliggande turister. Det kändes skönt att det var så många turister även om det var ganska sent på säsongen. Alla tavernor var fortfarande öppna samt dom supermarket som brukar finnas där. Under vintermånaderna är Prokopios ett heldött ställe.

Så till Iraklia, som vi aldrig gått iland på men åkt förbi massa gånger. Där rådde lugnet. När vi var på utflykt med hotellägaren fick vi inte ett bilmöte på 40 minuter. Till Iraklia återkommer vi gärna. Då hoppas jag med bättre fötter och syn.

På Amorgos var allt som vanligt. Ja, vi såg inte gubben med fresan på alla 9 dar. När vi gick dom 500 metrarna till byn vid halvelvatiden sammanträffade vi alltid med åsnemannen. Vi hade tydligen samma tider varje förmiddag. Han skämtade alltid med oss. Taxi, sa han och skrattade.

Vi två ofrivilliga turister hamnade slutligen i Plaka, Aten. Här kunde jag både få klaustrofobi och agorafobi . Massor med turister, mängder med skolklasser på utflykt till Plaka. Försäljare, inkastare tuff-tuff-tåg. Men även här hittade vi en oas för oss, Plaka är så variationsrik och här finns plats för alla.

Jag trivs bäst i Grekland tidigt på morgonen. Vi stiger upp innan gryning. Känner den friska luften och dofterna. Tupparna har börjat gala. Förresten så kollade jag upp VARFÖR tupparna gal på morgonen. Trodde att dom ville väcka hönsen för att tuppen var ”hungrig” på dom. Men dom har en biologiska klocka oberoende mörker eller ljus, liksom vissa av oss människor. Dom vill berätta för hönsen och andra tuppar om sitt revir. Fiskebåtarna går ut innan gryning, man hör bara deras tuffande och siluetter. Sen dagas det sakta och solen kommer, ofta helröd, och då känner man livslusten börjar återvända efter nattens sömn. Hemresemorgonen igår satt vi på vår balkong i Plaka, kände den friska luften och en total tystnad. Det var lycka! Därefter väntade en lång resdag hem.

Birgitta, den ofrivillige turisten som just förärats 20 vackra rosor.