Bila till Aten........

[Sharon]

Vi bilade till Grekland 2002, åkte färja från Bari i Italien till Igoumenitsa sen vidare till Skiathos och det var inga problem. När vi skulle åka hem så hade vi bokat färja även då till Bari men efter att vi mött ett par från Ungern som sa att vägen över Makadonien och vidare uppåt inte var några problem så bestämde även vi att ta den vägen hem till Sverige.Det gick bra till vi kom till gränsen och de ville se vårt gröna kort! Vi hade tidigare pratat med vårt försäkringsbolag som sagt att vi inte behöver något eftersom vi endast skulle vistas i EU länder. Det hade vi glömt bort och fick efter mycket om och men fick vi köpa ett grönt kort för 50E i Makadonien. Glada fortsatte vi med detta kort vår resa genom Serbien och Bosnien och jag måste säga att den resan var en upplevelse som till och med slår Brasilien! Att se dessa vackra landskap går inte att beskriva. De människor vi mötte var mycket trevlig, mindre kul var det att se all förödelse efter kriget.Vi mötte nästan inga turiser, endast några tyskregistrerade bilar såg vi. Många vägskyltar var så sönderskjutna att de inte gick att läsa. När vi kom till den Bosniska gränsen så var det stopp.Gränsvakterna tog våra pass och vägrade att ge tillbaka dem för vi inte hade några papper. Vi visade kvittot från Makadonien men de gällde inte sa dom. Vi hade inte mycket kontanter eftersom det var svårt att hitta bankomater efter vägen. Vi blev kvar där någon timme och de var riktigt arga. När de förstod att vi inte kunde betala dem och jag började gråta så släppte de i väg oss. Vägarna var väldigt smala och kurviga så man kom inte upp i några hastigheter direkt. Ändå blev vi stoppad efter en kurva.Där stod han bara, en polisman med någon slags radar i handen. Det stod 80 på den men den verkade inte fungera utan alla som de stoppade måste ha kört 80.Jag körde och min man satt berdvid, han kliver lungt ut och säger till mig att det här fixar du gumman.Själv gick han och fotade den vackra utsikten! Polisen ville promt ha pengar och hade jag haft det så hade jag betalat, trots att jag inte ens kört 50. Jag försökte förklara att jag bara hade mitt visakort men jag tror inte de trodde på mig. De ville då titta i bagaget, jag öppnade och de fick syn på ett par joggingskor som tillhöde min man, de vill då ha dem. Nej nej sa jag ni får ta den här i stället sa jag och höll upp en stor flaska ouzo med glas som jag köpt till min pappa. De sken upp som två solar och önska oss lycka till med resan. Vi köpte senare en ny ouzo i Slovenien. Resan fortsatte sen till Doubrovnic, där stannade vi ti två dagar, mycket fint och trevligt. Kustvägen sen var sååå vacker, verkligen att rekomendera.Slovenien helt underbart. Vi pratar ännu om den underbara resa och gör väldigt gärna om den. Man måste våga chansa och bjuder man lite på sig själv och är glad och trevlig så klarar man sig långt.