Två veckor i Kokkari på Samos. Del 1.

Omöjligt att sova när man vet att man måste upp klockan fyra. Desto lättare att vakna när en resa väntar. Planet missar sin slot-tid och vi får sitta i planet och vänta drygt en timme innan det är dags. Förseningen blir liten med medvind och det ilar i magen när planet girar ner mot havet innan det är dags att landa på Samos flygplats.

Förväntansfulla sitter vi på bussen som ska ta oss till Kokkari på norra sidan av Samos. Apollos guide hoppar av tidigt och berättar i princip ingenting om Samos, mer än att vi kommer att bli avsläppta vid rätt hotell. Det är skillnad mot förra sommaren då vi reste till Votsolakia med Fritidsresor.

Vi checkar in på Hotel Blue Sea där vi i två veckor ska bo i en tvårumslägenhet med balkong. Rum nr 11 på Blue Sea är utan tvekan bästa rummet på hotellet. Vi har två balkonger som vetter åt olika håll.

Frukost- och lunchbalkong med skugga.

Vi har nära till stranden, på sin höjd tjugo meter? Vågorna blåser höga. Jag simmar från vårt håll mot centrum. Saltvatten piskar mot ansiktet när jag vänder. Försöker gå längs stranden tillbaka, lika smärtsamt - men för fotsulorna. Klappersten, mycket mer klappersten än i Votsolakia - oj, vad det klapprar när man går på stenarna! Jag köper ett par fula strandskor för 10 euro, guld värda för fötterna.

Strand och vågor i Kokkari.

Från Kokkari kan man gå till stranden Lemonakia, trottoar hela vägen. Klappersten även där, men lugn vik med mindre vågor. En tidig morgon joggar jag till nästa strand, Tsamadou. Badar innan jag joggar vidare, enda sällskapet en gråbrun fågel med lysande blå vingpenna. När vi återvänder mitt på dagen inser jag att jag badat på rätt ställe. På solstolarna ligger nudister och skrevar. Dottern vänder bort blicken.

Några gratis solstolar (som någon skrivit om på Kalimera) om man äter på den bortre restaurangen finns inte, däremot gratis sällskap. En kattunge är kelig trots att vi inte bjuder på mat.

Kattunge på Tsamadou.

"Jag skiter väl i servicen - bara maten är god!"
Frukost och lunch äter vi på balkongen. Vi handlar bröd på en minimarket i närheten. Supermarketen i centrum, med fruktaffär mittemot, är något billigare. Fast billigare betyder inte billigt. En hink matlagningsyoghurt betalar jag 3 euro för - den kostar 19,50 hemma. Kanske ska man jämföra med priserna på svenska skärgårdsöar? Vattenmelonen smakar fantastiskt och vi har aldrig sett så stora nektariner. Gin är billigt, tonic är dyrt.

Och så finns det svenskt kaffe på hotellet! Vi har nämligen tagit med oss termos och vårt favoritkaffe hemifrån. Brygger en full termos varje morgon till frukostkaffet. Termosen håller kaffet varmt till eftermiddagen, så att vi får en uppiggande kopp då också.

Grekisk sallad och retsina på balkongen.

Resebrevet fortsätter »

HEM

OM KALIMERA

STÖD KALIMERA

COOKIES

SÖK

E-GUIDER

BOKA HOTELL

ENGLISH

© 1997-2024 Janne Eklund/Kalimera