Resebrev från Patmos & Samos

© Text & bild: Hasse

Måndag 29/6
Det börjar bli segt att ta sig upp, motvilligt reser vi oss ur sängarna men det ordnar sig efter ett tag. Men vi råkar ju vara nattugglor så varför klaga? Under frukosten får vi anledning att undra om granntjejerna kom tillbaka till sitt rum med ett underligt ljud där inne? Det var så att i går kväll kl. 21 så satte ett alarm igång i deras lägenhet. Det visade sig att väckarklockan de trott att de ställt på ringning kl. 9 på morgonen, var ställd på 21! De skrattar och roar sig av sin egen tankspriddhet. Nu ska jag gå och betala ö-rundturen hos Apollo och sen vidare till postkontoret för ett ärende. Tar dock helt fel på tiderna, Rhenia Tours/Apollo öpnnar kl. 17.00 så det får bli att komma tillbaka. På hotellet igen, tar jag mig en foto-stund uppe på taket vid poolen medan Bettan tar det lugnt på balkongen. En våning ovanför den översta med rum, ligger poolen som knappt är större än ett vardagsrum hemma. Kanske 8 x 5 meter inkl. några solstolar och ett räcke runt omkring. Står man dock upp har man en formidabel utsikt över hela hamnen, havet, stora delar av Pythagorion och till höger flygplatsen. Med dessa vyer finns det outtömligt att fotografera, gör så samt bara står och beundrar utsikten som sådan. Det blir en slappardag idag, lite grann behöver handlas. De som hjälper oss med hemma med blomvattning och även släktingen som hade katten hemma ett par dagar, de ska väl kunna få någon liten sak? När vi väl är nere på stan och strosar så blir klockan 5 vilket betyder att vi kan boka utflykten. Sedan handlar vi, går tillbaka för att duscha och gör oss så i ordning för kvällen. Vi ska återse Samos stad igen vad kul det ska bli med riktigt bekant omgivning! Lokalbussen avgår punktligt kl. 18.45 från korsningen där vägen från flygplatsen svänger upp till vänster, medan stora promenadgatan fortsätter rakt fram mot hamnen. Busstidtabellen sitter lite slarvigt med flertalet papper med ett gytter av text. Där får man vara noga att läsa samt dubbelkolla att man hamnar rätt. Det måste bero på dåligt minne för vi känner stundtals inte helt igen landsvägen från 7 år sen senast. Men när vi kommer upp på krönet vid Vathy, äldre delen av Samos stad så uppenbarar sig den där oerhörda vyn! Den så vackra och i och för sig nästan kompakta staden nedanför berget. Havsviken som skär in men där Samos stad inte har så mycket till hamn mer än en inte alltför imponerande pir men dock frekvent båttrafik. Hinner dock ta några bilder som blir hyfsade men vägen kantas av träd och det bär nedåt snabbt så utsikten är kortvarig. Bilderna ska vara mest för mina minnen, inga fototekniska underverk. Och visst har jag varit här ett par gånger tidigare men inte förevigat staden digitalt förrän nu. Att ta bilder genom ett bussfönster är alltid en chansning, hur blir de sen i datorn hemma? Ankomst och promenad i Samos stad skänker en känsla av nostalgi och förväntan. Vi trivs bra här, gamla fotspår har trampat mycket här, redan på 80-talet men inte med varandra. Rätt snabbt träffar vi på Stig och Mia som precis beställt sin middag på en taverna i en gränd i skugga. De tycker att vi ska dela lite vitlöksbröd de fått i massor och servitören insisterar på att bjuda på ouzo. Det är bara ouzo och is, inget vatten så den styrkan går snabbt ut i kroppen. Säljtrick? Jovars men vi har en plan som tar oss vidare iväg. Och det är alltid trevligt med Stig och Mia, pratsamma som vi vet numera. Det är Bettan som dock har planen utstakad så hon tar täten mot en taverna vi satt på 2002 men inte minns jag den! På en annan taverna i en annan gränd som vi minns väl, så är det uppståndelse. Någon ligger ner, tycks vara skadad och ser ut att blöda. En man talar ivrigt i en mobil och gestikulerar, säger tavernans namn så ambulans verkar vara på gång. Inget att stå och glo på, snart finner vi tavernan "vi" söker. Visst känner jag igen den nu, den heter "To Perasma" men hette den samma då 2002? Det var här vi satt och åt middag och blev paffa då det i kyrkan vid ett litet torg intill, drällde ut flera hundra människor från ett bröllop. Det blev ett liv utan like, ceremonien var visst klar och alla var lyckliga och skulle iväg att fira efteråt. To Perasma har andra ägare nu, vi konstaterar det på det par som jobbar inne i köket. Mannen som kommer fram till oss är mycket glad, pratar på men på knagglig engelska. Han rekommenderar "stuffed chicken" som känns som ett bra val för mig. Bettan väljer lamm i citronsås och före det vill vi "briam" med lokal retsina till hela måltiden. Maten är helt suverän, klart den bästa under resan "so far". Ägaren är mycket trevlig mot alla, sällan har vi sett en så leende tavernaägare. Han tar foto på oss med min kamera, middagen kostar löjligt låga € 22,40 så det känns ju toppen att pricka rätt med nostalgi och återkomsten!

To Perasma i Samos stad, ett par gator ovanför huvudgatan.

To Perasma i Samos stad, ett par gator ovanför huvudgatan.




Som förr känns Samos stad nästan lite "avstängd" eftersom många affärer är stängda trots tidig kväll. Det var de redan när vi var på väg till tavernan, nu när vi går i de ovanligt mörka gränderna lite bort från "centrum", känns det ödsligt och mystiskt igenbommat. Men så här har det varit här och det vet vi om, någon stad att kunna handla allt du vill fram till midnatt som på många mindre orter är det inte tal om. Det bör man ha vetskap om så man inte blir besviken av det skälet, annars är Samos stad en vardagspärla där t.ex siestan firar stora triumfer och där den ovetande turisten skulle bli vansinnig. Nere vid det s.k. "Lejontorget" där det råder puls om kvällarna, tar vi en öl och ser ut över folklivet. Alla möjliga sorters människor sitter vid barer och fik, lite lätt trafik stör inte från stora gatan vid vattnet och rätt mycket barn stojar omkring i närheten. Det är ett stort nöje att bara sitta, småprata men roas av ett stilla myller en helt vanlig kväll och låta tankarna flöda över nuet, dået och morgondag. Men ölen tar slut, vi tar en taxi hela vägen tillbaka till Pythagorion för priset € 14. Förhållandevis ung chaufför kör fort men inte vilt, totalt mörker förutom bilarnas strålkastare gör ju att vi vill fram fortast möjligt. Vi lade märke till hans vänlighet när vi valde bil, han rökte inte i bilen vilket en del äldre chaufförer kan göra. Hela tiden "faller bitar på plats". Små små detaljer gör oss glada, överraskade, kanske inte förvånade men många bra stunder läggs ihop så sammanhanget blir att vi börjar bli överväldigade. Pythagorions hamnpromenad är väldigt gemytlig trots att den väl knappast har stämpeln "genuint" över sig. Men vad är genuint och vad är inte?? Här flödar pengar, här vill folk visa upp sitt mode eller klasstillhörighet och båtarna man i vissa avseenden har endast ett par meter ifrån sig, är i viss mån helt "utomjordiska". En enorm yacht med någon afrikansk nationsflagga hade värdinna som stod i aktern och bugade vid varje besökares ombordstigning samt serverade dryck till dem!!

Men bortser man från det negativa och det kraftigt "ogrekiska" inslaget här så kan man utan tvivel finna avkoppling och en bra stund på vilket café, bar eller taverna som helst. Det råder visserligen en utan tvivel, stor internationell dominans kvällstid på hamnpromenaden. Men väljer man var man sätter sig ned med omsorg blir man heller inte ruinerad vilket man kan förledas att tro. Och ger man sig själv tid att stanna till och se vilka gäster som sitter på respektive ställe så kan man enkelt slippa kommersialismen och få "sällskap" av greker medan resten av det internationella då vistas någon annanstans. Så varsin ytterligare öl rinner därför ner på en bar till insupande av trevlig och stillsam avkoppling. På vår balkong sitter vi en lång stund innan lampor och ögonlock släcks och stängs.

Resebrevet fortsätter »


Samos på Kalimera »
Fler resebrev från 2009 »






HEM

SÖK

FORUM

E-GUIDER

BOKA HOTELL

BOKA BÅTBILJETT

BOKA HYRBIL

© 1997-2020 Janne Eklund/Kalimera