Tisdag 30/6
Ännu en bra natts sömn! Det är egentligen inget svårt
att gå upp när man väl bestämt sig för det.
Disciplin krävs, våra stora mängder positiva intryck varje
dag späder på viljan att ta oss an nästa dag. Frukosten
klaras av, planen idag är stranden Psili Ammos för att bada
och/eller göra ingenting och lägga ett nytt kapitel till bara-vara-tillvaron.
Vi har dock inte tagit reda på när badbåtarna avgår,
alternativt är taxi det som gäller om det inte är för
dyrt. Vid taxistationen nere på stora gatan finns både en
beställningskur och karta över ön inkl. tydliga fasta priser
till alla tänkbara destinationer. Jag går först ett ärende
till postkontoret igen, "en bunt pappersvaror" ska skickas hem
till mig själv. Hamstern i mig har talat. Vid alla Greklandsvistelser
har jag förr eller senare fått ihop en större mängd
broschyrer av olika slag. Jag har även samlat visitkort till tavernor,
köpt bra kartor över öar eller hela ögrupper, och
diverse annat för samlandets skull endast. På några ställen
har det funnits någon form av gratistidning, jag har köpt ö-böcker
utgivna av kända förlag som t.ex Toubis och diverse annat som
enkelt kan skickas hem. Det gör jag nu, sådant som bara tar
upp helt onödig vikt och plats i både väska och handbagage.
Tar det tre veckor för brevet att komma fram så må det
vara hänt.
En annan passion som följt mig sedan 1999 då vi började
vårt Greklandsäventyr med Parga, är att jag försökt
fått tag i vykort som så att säga - "täckt
upp" de vyer av framför allt platser som jag själv inte
kunnat fotografera. I stort rör det sig om flygfoton eftersom jag
specialiserat mig på orter och stränder jag velat spara för
att betrakta. Om det är sådana vi varit i eller på eller
inte är helt ovidkommande, vykorten är något vi kan se
tillbaka på och som är producerade på ett oslagbart sätt
av grekiska professionella fotografer. Ett annat syfte med postandet av
"pappersprodukter" i brev är att minska vikten för
väskorna till hemresan. Vi köpte nya resväskor i våras,
kanske är de trots allt lilte för små men ändå
klart mer behändiga än de kolosser vi släpat på fram
till i fjol. Badbåtarna……avgick kl. 10 från hamnpromenaden,
vi såg dem från balkongen och vi kan lätt ana vilken
eller vilka som kör åtminstone någon av dem…….
 |
|
Turistakrobatik vid Psili Ammos-stranden. |
Taxin kostar € 12 till Psili Ammos och är ingen vaninnesfärd den här gången heller. Kör den yngre förargenerationen lugnare? Ingen av de vi har åkt med hittills har rökt i bilen! Vi konstaterar dessutom att taxi var det självklara valet till Psili Ammos. Lokalbussarna har inte stranden som hållplats, vill man ta bussen dit så får man gå flera kilometer från avtagsvägen uppe på landsvägen och det är definitivt inte att föredra. Psili Ammos har som väntat fin sandstrand, relativt tätt packad med solstolar men inget som känns som sardinburks-syndromet. Vi söker upp en bra "plätt" för oss två och konstaterar snabbt att vi blir avkrävda € 6/paret stolar när vi tar plats, sorterar våra saker och sjunker in i avkopplingens förtjusande dimma. Ett kryssningsfartyg glider sakta in mot Samos stad som vi nu har i ungefärlig nordvästlig riktning så de får svänga ett par gånger till innan de anlöper vår favoritstad där uppe i norr. 2 andra större båtar kommer snart i motsatt riktning, här tätt intill den turkiska västkusten är båttrafiken tydligen rätt intensiv. Synd att man inte känner till vart båtarna är på väg, eller var de har startat någonstans. Havet är skönt, det är mycket långgrunt innan man kan stå med vatten upp till mage, bröst eller hals. Som om det vore en överraskning, så fotograferar jag en förfärlig massa hela tiden, situation och tillfälle bjuder i överflöd på det. Till och med på rygg i solstolen är det lätt att få till några dussin bilder, sittande och stående blir det tresiffriga mängder på nytt! Vi samlar åter en massa vackra stenar, ståendes där i vattenbrynet med den så typiska svenska mentaliteten - "vad ska andra säga"! Medvetna någonstans långt bak i skallarna har vi hört att det lär finnas förbud att samla stenar från stränder då de annars skulle bli "utplockade"! Vår sinnesstämning säger bara att vi gör vad tusan vi vill, vår strandstund idag har bjudit på total njutning igen under några trevliga timmar.
Under en stunds fundering hur vi skulle ta oss tillbaka till Pythagorion så fann jag helt på egen hand under……en fotograferingspromenad ( ! ) att en badbåt skulle avgå kl. 16.30 enligt ett skriftligt anslag. Det är ingen mindre än Captain Yannis som står för färden, "reguljär" sådan sen antagligen ganska länge i Pythagorion. Måhända har han (samt hans bror, minns inte hans namn dock) fått rykte omkring sig att ha partybåtar som flödar av ouzo och "dåligt vin" men vad vi ser av honom här är att han är oerhört serviceminded. Han hjälper alla ombord, är koncentrerad på uppgiften, mån om att alla är ombord så han kan hålla tidtabellen. Att han hjälper alla ombord beror på att båten ligger förtöjd vid en liten klipphäll och alla passagerare är kanske inte så "smidiga". Yannis är konstant rollig, kommenterar saker och ting i sin mikrofon ombord. Han spexar och skrattar och vi puttrar iväg ut på böljan för att omedelbart bli bjudna på ouzo men utspädd sådan! Det "serveras" även tomat och gurka till ouzon, dags att se upp lite då vi faktiskt inte ätit rejält sen frukosten. Men ouzon känns här ute på havet, det är bra att hålla igen lite på njutningsfaktorn. Båtturen kostar dessutom samma summa som taxin kostade när vi åkte till stranden. Vi glider i alla fall via Yannis lätta styrning, in i Pythagorions hamn och han drar på med Zorba-låten i hög volym när vi är nära kajen……(lite smått patetiskt/nostalgiskt/säljtrick……..). Precis vid kajen hojtar han: "I am married, I have a house and children……" om nu någon av kvinnligt kön skulle förmodas att missförstå hela hans "utbud" av båtresa/show/service och grekisk galenskap. 99,5% på skämt, 0,5 på allvar är nog vad det handlar om.
