Fredag 3/7
Äntligen en morgon då det är ganska lätt att komma
upp ur sängen. Sedvanliga frukostrutiner men idag fick vi kattbesök!
Det var den till synes mest oblyga i "branta trappans gäng"
som hoppade in hos oss. Nåja, vi lockade ju lite på henne
förstås så vi får skylla oss själva. Hon fick
en rejäl skvätt mjölk, säkert 2 dl. som hon lätt
slickade i sig. Därpå lade hon sig helt sonika ner på
balkonggolvet att njuta av serveringen. Klokt av henne att utnyttja dumma
och blåögda turister? Och hon blev kvar en bra stund, hon strök
sig mot våra ben och ville absolut upp i Bettans knä! Snart
kom det upp ännu en katt till oss men "vår" katt
skrek till så det var nära att utbryta slagsmål. Vi fick
i alla fall bort "inkräktaren" och även vår
"snyltis" som vi kallade dem. Nu var det åter dags att
gå till lilla Remataki-stranden, den gillade vi skarpt. C:a 5 timmars
vistelse i bara-vara-läge, bada lite och slappa. Det börjar
motvilligt (men oundvikligt) att kännas som om hemresan finns runt
hörnet. Vi behöver besöka Apollo/Rhenia Tours för
att få klart för oss hur det ska bli med transport av väskor
när vi ska åka till flygplatsen i morgon. Inga fordon tar sig
fram till hotellet, var ska vi samlas? På rummet får lite
planering och lätt påbörjad packning ta fart. Ett par
flaskor (hmm……) och stensamling ska ner, något som går
att kasta och som annars tar onödig plats kanske? I morgon ska Christina
och Åke komma hit från grannön Fourni. Kanske hinner
vi ses och eventuellt luncha innan vi måste avvika? På taket
tillika lilla poolutrymmet på hotellet finns en dusch så vi
får lägga upp en bra taktik hur vi ska göra mellan 12.00
då rummet ska lämnas, och 17.00 då väskorna enligt
uppgift ska hämtas. Vi vill nog gärna se att de blir ivägfraktade
så vi har det svart på vitt. Kl. 18.25 utlovas det att ett
fordon ska komma till en plats för väskfrakten. Men…..vi
har ju en kväll kvar och repris nr. 2 är Esperides. Vad som
åter får oss att fundera är att "boiled greens"
är "chorta" (mangold på svenska) på vissa menyer.
Ett par sekunders förvirring mellan mig och servitören blir
till att lösenordet blir…..chorta för det vill vi ha. Det
och åter en saganaki som förrätter. "Stamna"
som är mörkt kött med kokta grönsaker och ost i stengodsgryta
är min varmrätt medan Bettan tar klassikern stifado. Att det
blir en höjdarmåltid överraskar oss inte men vi får
åter konstatera att vi får för stora portioner. Notan
stannar på € 26.60 som ju är klart överkomligt.
En drink och en Alfa-öl på en bar, glo på folk och bara
känna att luften börjar gå ur oss lite nu. Vi har trevliga
balkonggrannar, Charlotte och Julia babblar på när vi gått
upp på rummet. Julia är en hurtig en som sticker ut och springer
varje kväll långt innan solen går ner. Vi har danskar
som grannar till höger och de liksom vi är lite lågmälda
då vi kanske inte är språkvänner direkt. Vi hälsar
och ler, det är godkänt så. Rummet har börjat kännas
kvavt och ofräscht, det har stegvis blivit varmare temperatur under
veckan och eftersom vi inte fått tvättbyte på ett par
dagar så gör det sitt till. Vi har vaknat svettiga några
morgnar nu, fräsch och sval luft och fräscha sängkläder
väntar på oss hemma! Men det kan verka som att vi klagar, så
är inte fallet då vi har vanan inne och varit med om värre.
Både temperaturmässigt och kvalitet på bl.a sängar,
kuddar, envis solvinkel som gjort boende till bastuliknande. Och närkontakt
med ohyra har vi varit förskonade ifrån (förutom tillfället
med min "krigsdans") men visst har vi sett c:a 10 kackerlackor
undre resan men alla endast enstaka exemplar. Och faktiskt i skrivande
stund (kl. är 01.15) syns en katt jaga en kackerlacka i trappan just
nedanför här! Trivseln och stor del av vårt högt
satta betyg på resan härrör mycket från att vi förskonats
från "händelser" som t.ex ohyra på rummet,
otrevliga människor som driver hotell mm. Med den vetskapen och sista
natten om ett par minuter så kallar vi på John Blund.
 |
 |
Så nöjd vår oblyge besökare ser ut att vara
med mjölk kvar runt munnen, och sen "tack ska ni ha".
|
Resebrevet fortsätter »
|
|